Fyra tänkbara liv efter krisen

Vad som händer efter krisen – eller ens vad som händer nästa vecka – vet ingen. Men att måla upp tänkbara scenarier genom att titta på tidigare kriser, intervjua experter och forskare och läsa allt man kommer över, kan vara till stor hjälp för den som vill planera för ett liv efter krisen. Managementkonsulten Charlotte Mattfolk har 20 års erfarenhet av så kallad scenarioplanering.

– Vi tittar på utvecklingen och skapar fyra tänkbara scenarier – fyra olika riktningar som händelserna kan ta. Det är en väl utprövad metodik och det är viktigt att det är just fyra och inte tre, för då finns det oftast en gyllene medelväg man frestas att välja. Alla framtidsbilder ska kunna inträffa, även om de kanske inte blir så extrema som vi målar upp dem, säger Charlotte Mattfolk.

Hon och hennes konsultbolag IAMAI har med ”scenariologik” skissat upp fyra tänkta utfall längs en axel för snabb samhällelig återhämtning efter viruset, och en för lång återhämtning som är flera år bort.

Här är scenarierna, extremt förenklade:

1. Mikroekonomier: Smittspridningen återkommer i vågor med höga dödssiffror och oron och arbetslösheten i världen är stor. Vi fortsätter att hålla avstånd gentemot varandra och stora bolag tappar i kraft mot mindre. Hållbarhet och hälsa får stort fokus.

2. Andra världskrisen. Ekonomin och sjukvård har paralyserats, vaccin fördröjs. Efter en lång karantän är vi beredda att hela tiden hälsotestas för att samhället ska öppnas någorlunda. Bolag omstruktureras och allt fler får det svårare ekonomiskt. Vi övervakas och granskas ständigt.

3. Behovsmonopol: Smittan har hävts men vi har alla appen ”Corona check”, där vi kollas och får koll. De som väljer att stå utanför nekas tillträde till vissa offentliga platser. Bolag med god likviditet eller vissa branscher går dock bättre än någonsin, framför allt de som är långt framme inom digitaliseringen. De som har råd är ”corona-trötta” och reser, roar sig och shoppar som aldrig förr. Sociala medier får en allt större roll, liksom AI och kontrollappar.

4. Kunskapsappokratier: Smittspridningen är under kontroll, men nya smittvågor är en del av vår vardag. Vi blir försiktigare med hur vi möts och med folksamlingar. Bolag som anammat digitala arbetssätt klarar sig bäst genom krisen, och vi lär oss alla mer om att arbeta digitalt. Hög arbetslöshet inom serviceyrken. Kunskap värderas högre, men utbildning blir också billigare och mer lättillgänglig. Ett mer utpräglat digitalt liv är bra för miljön, vi shoppar färre fysiska varor och värdesätter tid med familjen och vår egen hälsa.

Frågan vilket scenario Charlotte Mattfolk tror mest på får inget svar.

– Vi har varit med om den här upplevelsen och den påverkar hela befolkningen. Ju längre återhämtning, desto större förändring, och en mer smärtsam process, även om resultatet kanske är önskvärt.

Hur länge orkar vi leva så här?

– Vi pratar om att ett vaccin kanske kommer nästa sommar, och även om det vore en snabb återhämtning är det trots allt ganska långt bort i tiden. Vi rör oss i mindre cirklar, reser varken för jobb eller nöje, och träffar färre människor, säger Charlotte Mattfolk och fortsätter:

– Det kommer att få oss att resonera på nya sätt. Generellt har de flesta vi har pratat med tagit upp en orimlig volym av affärsresor, både att resa till möten men även till ett kontor. Är det verkligen hållbart att sitta i köer för att åka till ett kontor precis samtidigt som alla andra – till ingen större nytta? Och är det hållbart för bolagen att betala höga hyror för kontor som står tomma, när vi jobbar mer hemma?

Charlotte Mattfolk ser fler trender bortom hemarbete. Kriser brukar föra med sig ett uppsving av innovationer och nya affärsmodeller. Företag kommer se över sina näringskedjor med ”just in time-leveranser” och precis som vi efter 11 september-attackerna fick vänja oss vid övervakningskameror och rigorösa flygplatskontroller av minsta schampoflaska, får vi vänja oss vid hälsokontroller.

– Vi kanske tempas, får gå igenom bodyscans eller måste visa hälsohistorik på resor, arbetsplatser och events. Olika länder kommer sannolikt att välja olika vägar, och det kommer också att påverka hur vi reser.

Text: Mari Jansson Illustration: Maja Norrby

Publicerat 26.05.2020