Framtidssäkrad
Att i god tid skriva testamente är ett bra sätt att förvissa sig om att ens kvarlåtenskap fördelas på det sätt man vill. Men det är också ett viktigt att förenkla för sina efterlevande så att de slipper hamna i tråkiga arvstvister och ekonomiskt krångel, som kanske annars kan inträffa. Private Bankings familjerättsjurist Veronica Porko reder ut oklarheterna i tre komplicerade, men inte helt ovanliga, scenarion.
1. Jag är frånskild och har två vuxna barn från tidigare äktenskap. Hur kan jag skydda min sambo ekonomiskt så att hon inte tvingas sälja vårt hus om jag går bort i förtid? Blir det någon skillnad om vi gifter oss?
– Dina barn är dina bröstarvingar och de har rätt att få ut sin laglott när du dör. Sambor ärver inte varandra så för att ge din sambo arvsrätt måste du upprätta ett testamente. Du kan testamentera halva kvarlåtenskapen till din sambo, resterande del ärvs direkt av barnen.
Även om ni skulle gifta er och inte har gemensamma barn utan endast barn sedan tidigare, så kallade särkullbarn, så ärver barnen och inte makan enligt lag. För att skydda den efterlevande makan/maken måste ni även i denna situation upprätta ett testamente där ni kan testamentera maximalt hälften av er kvarlåtenskap till varandra. Den andra hälften utgör bröstarvingarnas laglott.
Ett alternativ kan vara att se över en försäkringslösning, där du sätter in din sambo/maka som förmånstagare till ett utfallande belopp som inte räknas in i kvarlåtenskapen. Härigenom frigörs kapital som kan användas till att lösa ut särkullbarnen.
Veronica Porko
Bor i: Rydebäck utanför Helsingborg.
Arbetar med: Familjerättsjurist på Nordea Private Banking.
Bakgrund: Jur kand, notarietjänstgöring, biträdande jurist på advokatbyrå, jurist på LRF Konsult.
Fritid: Umgås med familjen. Tycker mycket om att resa, vara ute i naturen, åka skidor och springa.
Dold talang: Talar finska.
2. Jag och min man är gifta och har två minderåriga barn tillsammans. Vad kan vi göra för att skydda våra barn och deras tillgångar om vi skulle förolyckas?
– I den här situationen utser kommunens överförmyndare en förmyndare som ska företräda barnen och tillvarata deras intressen. Detta kan ni ändra genom att upprätta ett testamente, där ni utser en särskild förvaltare – en person som ni har ett stort förtroende för och som får i uppdrag att förvalta era barns tillgångar om ni avlider i förtid. Det kan vara en jurist, god vän eller släkting. Denna förvaltare är inte underkastad överförmyndarnämndens kontroll.
Den särskilda förvaltaren kan ges möjlighet att ta ut kapital för utgifter till exempelvis studier eller bostadsköp. Ni kan också ange att barnens arv ska förvaltas tills de uppnår en viss ålder, kanske 25 eller 30 år. Annars får barnen tillgång till hela arvet när de blir myndiga vid 18 års ålder.
Skulle endast den ena föräldern avlida får inte den andra föräldern vara särskild förvaltare. Det finns därför även anledning att ni utser varsin särskild förvaltare.
Oavsett om man har utsett särskild förvaltare har bröstarvingarna, det vill säga era barn, dock alltid rätt till sin laglott när de fyller 18. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Det är resterande del man kan sätta under särskild förvaltning tills barnen blivit lite äldre.
3. Jag har bestämt mig för att testamentera en del av min kvarlåtenskap till mitt enda barnbarn, som i dag är femton år. Men jag gillar inte tanken att han får tillgång till pengarna redan när han fyller arton år. Går det att fördröja utbetalningen? Egentligen skulle jag vilja testamentera allt till mitt barnbarn då min son inte kan hantera pengar.
– Det går även i denna situation att skriva testamente och utse en särskild förvaltare, som förvaltar kapitalet till barnbarnet uppnår en viss ålder, exempelvis 20, 25 eller 30 år. Däremot kan du inte välja att testamentera hela din kvarlåtenskap till ditt barnbarn om ditt barn lever. Bröstarvingen, det vill säga din son, har en lagstadgad rätt till sin laglott som utgör hälften av din kvarlåtenskap. Rent juridiskt kan du alltså bara testamentera maximalt hälften av din kvarlåtenskap till ditt barnbarn.
Ung, gammal, ensamstående, gift eller sambo – alla bör skriva ett testamente.
• Att skriva ett testamente är komplicerat och det finns mycket att ta hänsyn till så att resultatet blir det man önskar. Det är också viktigt att testamentet inte kan bli ifrågasatt eller föremål för olika tolkningar. Rekommendationen är därför att ta hjälp av en jurist.
• Testamente ska upprättas skriftligen och det finns även andra formkrav, som att underskriften ska bevittnas av två samtidigt närvarande personer.
• Den som upprättar ett testamente måste ha fyllt 18 år. Dock tillåts även den som fyllt 16 år att förordna över sin kvarlåtenskap som han eller hon själv får råda över.
• Genom testamente kan du villkora att arvet och eventuell avkastning ska utgöra enskild egendom för testamentstagaren. Det innebär att denne inte behöver dela med sig av arvet vid en framtida skilsmässa.
• Ett testamente är ett levande dokument, som kan behöva skrivas om utifrån ändrade förutsättningar och nya relationer i livet. Det är det senast daterade testamentet som är giltigt.
• Testamentet kan inte registreras. Det är endast originalet som äger giltighet. Förvara därför testamentet på en säker, men tillgänglig plats. Ett säkerhetsskåp eller kassaskåp är att föredra. Det finns numera även privata aktörer som tillhandahåller testamentesförvaring.
• Ett testamente vinner laga kraft 6 månader från det att man som arvtagare blivit delgiven det. Önskar man klandra det eller begära jämkning ska man inom denna tid väcka talan vid allmän domstol.
Vill du ha hjälp med testamente? Som kund i Private Banking kan du boka tid med en familjerättsjurist. Kontakta din rådgivare för information och bokning.
Text: Jonas Malmborg Foto: Josefin Gyltman
Publicerat 03.11.2019
