Fallgropar när du skriver testamente

Mycket finns skrivet om vikten av att upprätta ett testamente och vilka formkrav som gäller. Den här artikeln kommer dock inte att upprepa det. I stället ska jag ta upp några vanliga frågeställningar och funderingar som våra kunder ställs inför när de ska skriva sina testamenten.

Något som gäller för alla är att man betraktar sitt testamente som en färskvara, ett levande dokument. Vid större livshändelser bör man därför se över texten så att allt fortfarande stämmer. Det kan handla om nya familjeförhållanden, att man gjort sig av med tillgångar som särskilt räknats upp i testamentet eller något annat. För att undvika framtida tvister mellan arvingarna i ett sådant läge – vad var det mamma ville egentligen? – bör man uppdatera sitt testamente. 

Vidare bör man i möjligaste mån förenkla testamentet så att det blir klart och tydligt, det ska inte råda några tveksamheter. Testamentet skriver man dels för sin egen skull – det förekommer att personer har skrivit testamenten som de själva inte förstår – men främst till dem som ska ärva. Det är ju de som ska tillgodogöra sig innehållet så småningom.

Nu till de frågeställningar som jag vill belysa. 

Vi har gift oss sent i livet och har barn från tidigare äktenskap men inga gemensamma. Behöver vi verkligen ett testamente?

Det är en förhållandevis vanlig missuppfattning att makar i den här situationen ärver varandra bara för att de är gifta. Men har man inga gemensamma barn är man som efterlevande make inte arvsberättigad enligt lag, utan det är barnen som ärver sin förälder direkt. Dock tilldelas man som efterlevande make/maka hälften av makarnas giftorättsgods genom bodelning innan arvet skiftas – förutsatt att man har tillgångarna som giftorättsgods. Är det endast en av makarna som har barn sedan tidigare så ärver denne den avlidne med fri förfoganderätt enligt lag.

Särkullbarn har alltid rätt till att få ut sina laglotter, vilket utgör hälften av den avlidnes kvarlåtenskap. Resterande hälft går att styra via testamente till efterlevande make/maka, antingen med fri förfoganderätt – vilket innebär att barnen sedan ärver resterande del av arvet genom efterarv – eller med full äganderätt, vilket innebär att den efterlevande har rätt att göra vad hen vill eftersom efterarvet efter den först avlidne släckts ut.

Kort sagt: Önskar ni som makar ärva varandra ska ni skriva testamente.

Vi vill att vår kvarlåtenskap delas i lika delar mellan våra två barn och våra två barnbarn, 4 år och 11 år. Hur gör man det på bästa sätt?

Jag brukar försöka avråda från att skriva in omyndiga barnbarn som dödsbodelägare, vilket de blir när man testamenterar en del av kvarlåtenskapen direkt till dem. 

Anledningen är att detta blir komplicerat. De omyndiga barnbarnen kan inte företräda sig själva som dödsbodelägare. Inte heller kan deras föräldrar företräda barnen, de betraktas som jäviga eftersom de har intressen i samma dödsbo. I stället får man vända sig till Överförmyndaren och ansöka om en god man som företräder de omyndiga barnen i frågor som rör bouppteckning och arvskifte. Vidare måste Överförmyndarnämnden  lämna sitt godkännande till arvskiftet innan det kan genomföras. Detta är kanske inte det scenario man som far- eller morförälder har för ögonen när man vill att barnbarnen ska få ärva.

I stället brukar jag föreslå att man skriver in varsitt legat – dvs ett bestämt penningbelopp – till barnbarnen. På det sättet blir de legatarier och inte dödsbodelägare.

Ett annat alternativ är att teckna en kapitalförsäkring där man sätter in barnbarnen som förmånstagare. I förmånstagarförordnandet kan man skriva in villkor som enskild egendom men också att utfallande belopp ska vara satt under så kallad särskild förvaltning tills barnbarnen uppnår en viss ålder. Förvaltaren utser man själv, det behöver inte vara en god man.  

Ett skäl till att man vill att de omyndiga barnbarnen ska vara insatta som dödsbodelägare är den ganska vanliga förklaringen: ”Hur ska vi veta hur mycket som finns kvar när vi går bort? Det är omöjligt att veta nu!” I dessa situationer brukar jag påminna om att testamentet är en färskvara, det måste ses över ibland. Fördelen med kapitalförsäkringslösningen är att man faktiskt vet vilket kapital som avsätts.

Vi har åtskilligt kapital placerat i kapitalförsäkringar, hur hanteras de i samband med dödsfall? Och hur förhåller de sig till mitt testamente?

Har man valt att sätta in en eller flera förmånstagare i kapitalförsäkringarna omfattas inte det utfallande beloppet av ett testamente. Förekomsten av en kapitalförsäkring noteras i bouppteckningen och bifogas som en bilaga, men räknas inte in i det som utgör den avlidnes tillgångar.

Är kapitalförsäkringen i stället oförordnad, dvs man har inte satt in någon förmånstagare, ingår däremot det utfallande kapitalet i kvarlåtenskapen och tillfaller dödsboet. I så fall omfattas kapitalförsäkringen av testamentet och dess villkor, exempelvis att den ska vara enskild egendom. 

Det kan alltså finnas anledning att även se över sina förmånstagarförordnanden. De förutsättningar som en gång fanns vid tecknandet av försäkringen kanske inte gäller vid en senare tidpunkt i livet. Att kapitalet i kapitalförsäkringen har vuxit till sig är givetvis också ett skäl till att se över den på nytt.

Jag ska upprätta en framtidsfullmakt. Är det något särskilt jag bör tänka på utifrån mitt testamente?

En framtidsfullmakt träder i kraft när fullmaktsgivaren bedöms vara varaktigt oförmögen att fatta egna beslut. Den kan komma att gälla under en förhållandevis lång tid och så länge fullmaktsgivaren lever. Vad man bör ta hänsyn till när fullmakten skrivs är om man i sitt testamente har testamenterat något – till exempel en fastighet – till en särskild person som ett så kallat legat.

I så fall bör man se till att framtidsfullmakten tar hänsyn till detta. Det kan ske genom att man uttryckligen undantar den aktuella fastigheten i framtidsfullmakten. Annars kanske fullmaktshavaren avvecklar alla tillgångar i god tro och med stöd av framtidsfullmakten, helt enkelt för att man inte har vetskap om att det finns ett testamente som säger annorlunda.

Avslutningsvis

Det finns mängder av frågeställningar som berör arvsjuridiken. Ta gärna juridisk hjälp så att du undviker de eventuella fallgropar som kan finnas. Viktigast av allt är att det i slutändan verkligen blir så som du önskar.

Välkommen att kontakta någon av oss familjerättsjurister om du önskar rådgivning utifrån dina eller era specifika förhållanden.

Illustration: Maja Norrby Foto: Peter Westrup

Publicerat 01.09.2021