Ekonomi

Europas motor bromsar in

Nordeas chefekonom Annika Winsth om den bekymmersamma utvecklingen i Tyskland – och hur den påverkar Norden.

Annika Winsth, Nordeas chefekonom

”Tyskland, Europas motor, hackar betänkligt. Dieselskandalerna har satt stort avtryck i bilindustrin, vilken länge varit Tysklands paradgren och den tyska ekonomins livsnerv. Nu tycks det som om resten av ekonomin inte kan hålla emot längre och risken för recession är påtaglig, då även andra sektorer går sämre.

Inget annat europeiskt land är så beroende av sin bilindustri som Tyskland. Väldigt många företag fungerar som direkta underleverantörer och än fler servar sektorn med allt från transporter till städning. Dieselskandalerna är därmed ett mycket hårt slag mot ekonomin. Till det ska man lägga att hela bilindustrin står inför en stor strukturomvandling när fossila bränslen ska fasas ut och ersättas med förnyelsebara alternativ. Som om inte det räcker hotar dessutom president Trump med att införa tullar på varor som importeras från Europa. Blir det fallet är risken stor att det är just bilindustrin som drabbas.

Annika Winsth

Viktigaste frågan just nu: Hållbarhet.

Dold talang: Måla finsnickerier – bor i ett 1920-tals hus.

Intressen: Förutom familj och hund, trädgård och att vara i naturen.

Även övriga delar av den tyska ekonomin visar nu svaghetstecken. Ledande indikatorer pekar tydligt ned oavsett bransch. Den tyska konjunkturindikatorn IFO visar på ett kraftigt fall inom industrin, där indexet nu ligger på samma nivå som i slutet av 2009. Även byggindustrin har tappat mark. Än mer anmärkningsvärt är att IFO:s delindex för tjänstesektorn är på den lägsta nivån sedan efterdyningarna av finanskrisen. Det får konsekvenser både för tillväxt och arbetsmarknad. Arbetslösheten har bottnat och förväntas stiga framöver. Löneökningarna är de lägsta på tio år. Det påverkar människor såväl ekonomiskt som psykologiskt. I den miljön är risken uppenbar att hushållen blir försiktigare och håller hårdare i plånboken.

Den europeiska centralbanken ECB har lovat att göra mer, men penningpolitiken är redan så expansiv att den spelat ut en stor del av sin roll. Då återstår finanspolitiken och det spekuleras om stödpaket från politikerna. Än så länge har dock ledande partier varit överens om att man ska hålla sig till gällande budgetregler och därmed är utrymmet för finanspolitiska stimulanser begränsat. Blir utvecklingen klart sämre är min bedömning att politikerna ändrar sig.

Alla nordiska länder har handel med Tyskland och är därmed beroende av hur den tyska ekonomin utvecklas. Det finns dock skillnader länderna emellan, där Norge med sin oljeindustri lutar sig mindre mot Tyskland än de övriga. Finland har en stor exportindustri, där insatsvaruproduktion är central och är därför mer beroende av Tyskland. För danskarna är Tyskland närområde och därmed mycket viktigt.

I Sverige brukar vi säga att det som händer i tysk industri får effekt här något kvartal senare. Det ser ut att stämma även denna gång. I industritunga regioner, som till exempel Norrland och Småland, finns nu indikationer på en tydlig inbromsning. Men även lönesättningen i tyska industrin är viktig då den blir ett riktmärke för svensk lönebildning. Vi står nu inför en mycket stor avtalsrunda nästa år. Det skulle förvåna om vi i den miljön inte får se måttliga löneökningar även i Sverige.

Europa behöver ett handlingskraftigt och starkt Tyskland för att må väl. Särskilt illavarslande är det att Tyskland är svagt i ett läge då de politiska spänningarna globalt är påtagliga. Det är mycket svårare att stå upp, hålla emot och ta plats när man själv är sargad. Risken är stor att Tyskland i det läget inte mäktar med mer än att fokusera på sina egna intressen.”

Publicerat 31.08.2019