En familjeaffär!

Den som inte hittar till Eksjöhus kan spana efter en vit rökkvast rakt upp i himlen. Det är ånga från torkanläggningen i koncernens egna sågverk.

Men det man först bör göra är att promenera genom Eksjös centrala delar och märka hur väl integrerad den nya staden är i den urgamla. I stället för att riva och uppföra betonglador så moderniserades Eksjö samtidigt som den gamla trästaden bevarades mer eller minde intakt. År 1997 tilldelades Eksjö EU:s kulturarvsutmärkelse Europa Nostra: ”För utomordentlig renovering av denna betydelsefulla samling av äldre trähusbebyggelse som har givit nytt liv till den gamla stadskärnan.”

Ja, Eksjö handlar om trä. Och hustillverkaren Eksjöhus historia är typisk för staden: Modernisering och utveckling hand i hand med grundvärdena.

Det var 1941 som här startades en verkstad för tillverkning av kökssnickerier, fönster och trappor. Tre år senare köpte en av grundarna ut de andra och startade det som skulle bli Eksjöhus. Hans namn var Simon Lindholm och det är hans barnbarnsbarn som nu bjuder på kanelbulle och berättar om företaget i toppen på Sveriges husbransch. Ute regnar det iskallt, här är det varmt, torrt och avspänt.

– Stämningen här, att alla känner alla, att det är korta beslutsvägar, ingen konkurrens utan samarbete – det skapar en trygghet för både oss och våra kunder, säger Frida Scherdén, vd för Eksjöhus, när hon ska beskriva vad som präglar deras familjeföretag.

– Ja, och långsiktigheten, bryter brodern Oskar Lindholm, vd för Eksjöhus Modulbygg, in. Bolag med externa ägare jagar resultat på ett annat sätt. Den här nya fabriken som vi sitter i nu, den är till 100 procent finansierad med eget kapital. I stället för utdelning går merparten av våra vinster till återinvesteringar som vi låter ta tid att betala sig. Vi jagar inga kvartalsrapporter.

Den här fabriken, i Nifsarpsområdet ett stenkast från centrum (med King Kongs arm), är en toppmodern anläggning. När produktionen går för fullt rullar härifrån varje dag ut en helt färdig bostad omfattande fyra moduler (två till nedervåningen, två uppe) som på vägen har passerat 30 arbetares händer och ögon, automatiska och halvautomatiska maskiner, målerirollers och elinstallationer. Till och med badkaren står där de ska. Sedan lastas modulerna på lastbilar och levereras ut i landet för slutmontering på plats.

Om Eksjöhus kundanpassade villor är basen, och kassakon, i verksamheten så är Modulbygg framtiden. Snart byggs här också volymhus på höjden.

Frida Scherdén och Oskar Lindholm är fjärde generationen vd:ar. Pappa Anders chefade från 1985 (då han efterträdde farfar Philip Lindholm) och man kan med fog säga att de fötts in i företaget. Men Frida utbildade sig till civilingenjör och arbetade i fem år på Vägverket region Mälardalen och Oskar gick Nordeas traineeprogram för att sedan jobba lika länge i Nordeas koncernstab med group finance. De visste att när de önskade skulle det finnas en plats i familjerörelsen. Frida blev försäljningschef och Oskar inköpschef när de båda vänt hemåt, och efter ett två år långt inhopp av en extern vd tog de båda över sina respektive poster 2018.

– Vi blev headhuntade, skojar Oskar Lindholm.

Syskonen framhåller att arvet i Eksjöhus, att leverera ett stadigt positivt resultat "men inte jaga de sista tio procenten", har skapat en speciell trygghet som färgar av sig även vertikalt. Många stannar här länge, fler utvecklas inom bolaget än söker sig vidare.

– Och de i sin tur kan ha familjemedlemmar som jobbar här. Eksjöhus är inte bara ett familjeföretag i ledningen, säger Oskar Lindholm. Det skapar en särskild lojalitet när företaget präglas av nära band mellan åtminstone delar av personalen. Alla är lika måna om slutprodukten.

– Det finns förstås också utmaningar för ett familjeföretag som vårt, medger Frida Scherdén. Vi kanske inte är de första som tänker nytt och revolutionerande, vi har ju hela tiden hört: ”Det där prövade vi på 90-talet, det gick sådär."

Men med detta, som att vara ”uppfostrade att inte använda pengar som man inte har” följer också ett naturligt hållbarhetsperspektiv, påpekar hon. Eksjöhus (varav Modulbygg snart är Svanen-certifierat) har knutit produktionskedjan nära sig: Lokala råvaror från eget sågverk som också levererar fjärrvärme, svenska underleverantörer (Frida kommer bara på tyska Miele som undantag) ända till eget lastbilsåkeri med en flotta om nio 24-meterslångtradare som levererar hus ut och på hemvägen material in. I svenska bilar, givetvis.

– Och de ska inte bytas för bytandets skull efter fem år. Lastbilarna ska hålla betydligt längre än så.

Koncernen (LindholmsGruppen) omsätter i dag knappt en miljard och mår bra. Men mår trähusbranschen i vårt konstant bostadskrisande land bra? Frida Scherdén sitter med i styrgruppen för TMF, Trä- och möbelföretagen, som nyligen uppvaktade regeringen.

– Det byggs färre bostäder än vad prognosen säger och det gäller både styckehus och flerbostadshus, säger hon. Det stora problemet för styckehusbranschen är att det finns hur mycket mark som helst men för få tomter.

Det är här Eksjöhus Modulbygg kommer in i bilden.

– Tidigare har efterfrågan på småhus legat på cirka 45 procent och 55 för flerbostadshus, säger Oskar Lindholm. Men det har skett en radikal förskjutning, i dag utgör styckehusen 20 procent av byggmarknaden. Det är förstås förtätningen med flerbostadsbyggande i universitetsstädernas kärnor, så det är alltså där vi har marknadsandelar att ta.

– Konceptet trä på höjden har utvecklats starkt. I Norge uppförs just nu ett 18-våningshus i trä. Men vi har sagt sex våningar till att börja med, det är vi trygga med att klara och det blir ett starkt alternativ till betong. Vi räknar med att snart få bygglov på de första lägenhetshusen i Karlskrona, totalt 32 lägenheter, säger Oskar Lindholm.

Men det vore väl inte Eksjö, och inte Eksjöhus, om han inte också lade till att, jo, volymhusen ska utvecklas men inte på bekostnad av Eksjöhus.

– Vi ska skynda långsamt, säger han. Eksjöhus ska inte expandera och växa, däremot förvaltas och utvecklas. Det är en skillnad där.

Frida Scherdén saknar en blocköverskridande bostadspolitik och menar att svajiga byggregler i form av kommunala särkrav, liksom skärpta lånekrav, gör allt dyrare för kunden.

– Vi önskar att de nationella byggreglerna respekteras av kommunerna, fyller Oskar Lindholm i. Men den stora frågan är detaljplanerna. De har en tendens att utvecklas i en högkonjunktur och blir klara ungefär när nästa lågkonjunktur slår till, när efterfrågan har minskat. Kommunerna borde arbeta mer aktivt med detaljplaner när det är sämre tider.

Men har en kommun med blott 10 000 invånare ett svårt rekryteringsläge? Nja, syskonen Lindholm/Scherdén har nyligen tagit två lösningar i bruk.

”Det är en styrka att kunna lösa även allvarliga strategiska frågor på ett prestigelöst sätt med folk man känner väl. Vi har verkligen en platt organisation. Och inga hemliga agendor.”

– Det finns många trähusleverantörer och vissa typer av tjänstemän är svårare att hitta än produktionspersonal, säger Frida Scherdén. Men vi har startat upp ett distansarbetskontor i Jönköping för att fånga upp de som kommer ut från högskolan. Nu tappar vi inte folk efter ett par år när de blivit bra.

– Och vi måste nämna samarbetet med Träcentrums nystartade arbetsmarknadsutbildning Industriellt byggande här bredvid modulfabriken, säger Oskar Lindholm. Det är 80 procent nyanlända som går där, vi tar löpande in praktikanter och har redan anställt fem personer. De är otroligt duktiga.

Vi lämnar modulfabrikens torra värme och beger oss ut i snålblåsten för att titta på sågverket och Eksjöhus, huvudfabriken. Doften av nysågat trä är markant. Inne i Eksjöhus-fabriken illustreras staden perfekt: bredvid en programmerbar fönsterhålsågare står en gammal hyvelmaskin i gjutjärn.

Blir de aldrig trötta på varandra? En hel uppväxt ihop och nu ett yrkesliv i samma ledningsgrupp.

 – Tvärtom, säger Frida Scherdén. Det är en styrka att kunna lösa även allvarliga strategiska frågor på ett prestigelöst sätt med folk man känner väl. Vi har verkligen en platt organisation. Och inga hemliga agendor.

– Nej, vad skulle det vara? Det är ju inte precis någon som är på väg att gå någon annanstans, säger Oskar Lindholm och båda skrattar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Text: Niklas Wahllöf  Foto: Peter Cederling

Publicerat 02.03.2020