Du sköna nya kvantvärld
Få kan ens förklara vad tekniken går ut på. Men kvantteknik och kvantdatorer är på väg in i de globala storbolagen. Främst hoppas företagsledare på utvecklat maskinlärande och skarpare dataanalys.
Tanken är hisnande. De kvantdatorer som är under utveckling sägs kunna skapa nya mediciner eller byggnadsmaterial på molekylärnivå – och supersnabbt utföra beräkningar inom bland annat fysik, kemi och biologi. De kan även göra stor nytta för bolag som tampas med global logistik, vill riskminimera sina investeringsportföljer eller kanske utveckla en ny typ av batteri, noterar tidskriften Forbes.
Svårförklarat på fest
Att kvantdatorerna håller på att ta steget från forskningslabben mot näringslivet är tydligt. Nära sju av tio globala storbolag har tagit fram eller håller på att skapa en plan för hur kvantteknik ska innefattas i verksamheten, enligt en global studie som gjorts av Zapata Computing. Hela 74 procent av de 300 tillfrågade företagsledarna anser att kollegor som inte tar till sig den nya tekniken kommer att hamna i bakvattnet.
Här är några insikter ur undersökningen:
41 procent av näringslivsledarna förväntar sig konkurrensfördelar inom två år för att de håller på att ta in kvantteknik i bolaget.
49 procent av cheferna säger att det största hindret mot att ta in kvantteknologi i verksamheten är det komplexa giftermålet mellan tekniken och företagens befintliga it-system.
96 procent av bolagsledarna säger att de behöver mer än tio minuter för att förklara för en kompis på en fest vad kvantdata egentligen är…
I två lägen samtidigt
Det sistnämnda har varit en utmaning sedan 1980-talet då idén att bygga supersnabba kvantdatorer som drar nytta av kvantfysikaliska fenomen föddes.
En mer greppbar partyförklaring kan vara att jämföra den nya supermaskinen med en vanlig, binär dator: En vanlig dator består av ”bits” som kan vara antingen ett eller noll – av eller på. Men en kvantdators kapacitet bygger på kvantbitar som kan ha värdet ett och noll samtidigt (på samma sätt som vissa mikropartiklar, som atomer och elektroner, kan vara i två tillstånd samtidigt, något som kallas superposition).
Det är detta som gör att kvantdatorer kan göra beräkningar blixtsnabbt.
Över 8 miljarder dollar
Hösten 2019 meddelade sökjätten Googles forskare att bolagets kvantdator Sycamore på 200 sekunder räknat ut en uppgift som skulle ha tagit världens snabbaste konventionella dator 10 000 år att lösa. Dataföretaget och konkurrenten IBM invände trumpet att uppgiften enbart skulle ha tagit deras konventionella superdator två och en halv dag att räkna ut.
Oavsett vilket, det var då termen kvantöverlägsenhet etablerades.
Därefter har utvecklingen gått fort. Forskare i USA, Europa och Kina och bolag som Microsoft, Google, IBM och Airbus håller alla på att bygga kvantdatorer eller spetsa till sin teknik. På Chalmers tekniska högskola i Göteborg byggs en egen superdator. Och molnbaserade kvantdatatjänster dyker upp, för den som inte har tid eller råd att bygga en egen maskin.
2027 kommer marknaden för kvantdatatjänster vara värd hisnande 8,6 miljarder dollar, enligt en prognos från konsultbolaget IDC som återges av nyhetssajten Voister. Det kan jämföras med 2020, då kvantdatatjänster värda ”endast” 412 miljoner dollar köptes.
Publicerat 02.02.2022
