Den osannolika historie­berättaren

För exakt tio år sedan slog Sapiens. En kort historik över mänskligheten ned som en bomb och gjorde Yuval Noah Harari till en ytterst osannolik kändis: plötsligt satt en trådsmal, israelisk medeltidshistoriker i talkshows i USA och höll tal på World Economic Forum i Davos. 

Sapiens var hisnande läsning. Med breda penseldrag och knivskarpa förklaringar till hur mänskligheten blivit som den blivit ställde han mångas uppfattning om historien på ända. Sedan dess har det blivit många fler böcker. Alla har blivit framgångsrika, men inte på långa vägar lika uppmärksammade och storsäljande som Sapiens (den har i skrivande stund sålt i cirka 45 miljoner exemplar). 

Läste medeltidshistoria i Oxford

Yuval Noah Harari föddes 1976 i den lilla staden Kiryat Atta, strax utanför Haifa i Israel. Hans föräldrar Shlomo och Pnina var sekulära judar, vilket har följt med honom upp i åldrarna – än i dag identifierar han sig som ateist. Han pappa var statligt anställd ingenjör inom försvarsindustrin och hans mamma var kontorsadministratör. 

Redan som liten visade Yuval en anmärkningsvärd intelligens. Som treåring lärde han sig själv att läsa och i skolan fick han gå i en specialklass för begåvade barn. När han – som alla ungdomar i Israel – skulle göra militärtjänsten fick han uppskov på grund av att han blivit antagen till Hebreiska universitetet i Jerusalem som sjuttonåring. Senare fick han frisedel på grund av hälsoproblem (han har aldrig avslöjat vilka hälsoproblem det rörde sig om). 

Naturligtvis var han toppstudent och fick möjlighet att doktorera vid det ansedda Jesus College i Oxford, där han tog sin examen i medeltidshistoria. Hans avhandling hade den inte helt säljande titeln Historien och jag: krig och relationen mellan historia och personlig identitet i militära memoarer från renässansen, ca 1450–1600.

Men han lärde sig inte bara saker om militärhistoria i Oxford. En annan insikt var av mer personlig karaktär: som 21-åring insåg han att han var gay. 

– En algoritm hade kunnat berätta för mig att jag var gay redan när jag var fjorton eller femton. Om en snygg kille och en snygg tjej gick bredvid varandra, fokuserade jag omedelbart på killen. Men jag kunde inte lägga pusslet, jag förstod verkligen inte vad som hände i min egen hjärna, mitt eget medvetande och min egen kropp. Det tog mig lång tid att inse att ”du är helt enkelt gay”, berättade han i The Lex Fridman Podcast 2023. 

Anledningen till att det tog tid, menar han, var de historier och myter som omgärdade homosexualitet i Israel när han växte upp på 80-talet. Antingen ansåg man att det var mot Guds vilja eller att det var mot naturens lagar. 

Just den förklaringsmodellen är något han hela tiden har återkommit till: att den mänskliga civilisationens främsta uppfinning är just historierna och myterna. Det är genom dem vi förstår vår omvärld och enas för att genomföra storslagna saker tillsammans. Men det är också genom dem vi förklarar varför det är rätt att utrota och diskriminera andra.

I sin senaste bok Nexus. En kort historik över informationsnätverk från stenåldern till AI behandlar han hur vi använt information genom årtusendena. Mer specifikt handlar boken om de kommande farorna (och möjligheterna) med AI-tekniken. Han är själv försiktigt positiv, om än frustrerad. 

I en intervju i DN nyligen sa han, apropå att kunna stoppa den pågående klimatkatastrofen med hjälp av just AI:

– Vi har kunskaperna och resurserna. När dinosaurierna såg asteroiden komma för 65 miljoner år sedan, då var det hopplöst. De kunde inte göra någonting. Så är det inte för oss.

I dag driver han och hans make Itzik Yahav projektet Sapienship, som med hjälp av pengarna som Sapiens inbringade ska de stödja ansvarsfull teknikanvändning och motverka ekologisk kollaps. Ett exempel var när Donald Trump deklarerade att han skulle dra in det amerikanska stödet till WHO, mitt under brinnande pandemi. Då skänkte Sapienship en miljon dollar till WHO för att de skulle kunna fortsätta sitt arbete. 

Publicerat 30.09.2024