Den moderna bedragaren

Dagligen läser vi i media om nya former av bedrägerier och under pandemin har det ökat. Allt från att satsa miljoner på Bitcoin till att gå före i vaccinationskön. Vad är på tapeten just nu och vad kan man göra för att skydda sig? Vi pratade med Stefan Backström, chef för bedrägeriprevention inom Nordea.

Bedrägerier har ju funnits i alla tider, borde vi inte lärt oss genom åren att undvika dem?

– Man kan tycka det, men det är inte så enkelt. Bedragarna är smarta, de överraskar dig och spelar på psykologiska faktorer – du känner dig utvald, du har chans att göra ett klipp, någon behöver din hjälp eller så måste du akut förhindra att dina pengar försvinner. Det är ofta bråttom och tillfället kan gå förlorat. Gemensamt är att allt sker oväntat, man är inte beredd.

Bedragare som tar kontakt med dig är dessutom väl pålästa. De kan ofta besvara dina frågor och de har tagit reda på personnummer och andra fakta om dig. Det låter verkligen som om det är någon kunnig expert från en bank, ett företag eller en myndighet som hör av sig.

Kan du ge exempel på något som hänt senaste tiden?

– Coronapandemin har gett upphov till nya bedrägerier. I höstas var det många som blev pålurade falska testkit, nu blir folk erbjudna att gå före i vaccinationskön. Du blir uppringd av en vänlig person som vill hjälpa dig att boka tid. Det enda du behöver göra är att logga in med ditt BankID. Du får förslag på en tid och ombeds även bekräfta bokningen med BankID, sedan är det klart ... Men samtalet kommer inte från vårdcentralen. Bedragarna har med hjälp av din BankID-interaktion i stället gått in på din internetbank för att få tag på pengar eller ta lån i ditt namn.

Vad ska jag se upp med?

– När någon hör av sig och ber att du legitimerar dig med koder eller BankID, eller frågar efter dina kortuppgifter, koder eller personliga uppgifter. Myndigheter, vårdinrättningar och banker ringer inte plötsligt och ber dig legitimera dig, det är bra att komma ihåg.
Ombeds du någon gång gå in på en hemsida, kontrollera noga vad länkadressen är och vad som står uppe i adressfältet. Står där ett felstavat banknamn eller något helt annat än bankens eller myndighetens webbadress, då ska du inte gå vidare. Det kan till exempel stå nordeea.se, eller nordea.sc, små detaljer som gör stor skillnad.

Stefan Backström är chef för bedrägeriprevention i Nordea.

Gör modern teknik det lättare att bli lurad?

– Modern teknik har rent tekniskt gjort det svårare för bedragarna, men den mänskliga faktorn är fortfarande den springande punkten. Sen är bedragarna snabba att anamma nya samhällssituationer. Nu under pandemin, när många känner sig ensamma och söker kontakt på nätet, har de så kallade romansbedrägerierna ökat.

Man får kontakt med en trevlig och stilig man eller kvinna och efter ett tag vill man ses på riktigt. Den nya vännen har lite ont om pengar och ber om hjälp till exempel med flygbiljetten. Tyvärr missades flyget, mer pengar skickas, och så kan det fortsätta tills man inser att man är lurad. Det visar sig då att fotografi, namn och bakgrundshistoria var falska och personen går inte att spåra.

Bedrägeri med Bitcoin har ju varit på tapeten också

– Stämmer. Det är inte tekniken i sig som missbrukas, utan konceptet och möjligheten att investera i Bitcoin och liknande kryptovaluta. Nyligen avslöjades Bitcoin Code, en av internets största bluffar där många blivit lurade att satsa sina sparpengar. Det som erbjöds var riskfyllda valutaspekulationer i den digitala valutan, ett upplägg som var svårt att förstå men samtidigt lockande. Säljarna var mycket skickliga och förklarade allt pedagogiskt och kunnigt för den blivande investeraren. Falska annonser på Facebook där kändisar sade sig ha gjort stora klipp förekom också.
Vanligen fick man satsa en mindre summa först, vilket gav en rejäl vinst. När nästa investering gjordes, med betydligt större belopp, stals i stället pengarna. Tyvärr är det svårt att få tillbaka dem, då man själv gått med på investeringen.      

Hur jobbar banken göra för att förhindra bedrägerier?

– För det första gör vi mycket för att förebygga. Förbättrad inloggning, säkrare kortlösningar och att sprida information är exempel på detta.

För det andra jobbar vi med monitorering. Alla betalningar i banken går igenom filter där man letar efter avvikande beteenden, något som inte följer det vanliga mönstret. En betalning som plötsligt sker i Thailand, när andra köp gjorts i Sverige samma dag, ger exempelvis utslag. Vårt tredje arbetsområde handlar om utredning och hantering av bedrägerier som redan inträffat. Här samarbetar vi med andra banker, polis, åklagare och kortföretag för att spåra transaktioner och reda ut vad som hänt, så att vi ska kunna stoppa bedragarna och hjälpa drabbade kunder på bästa sätt. 

I Nordea är vi mer än 100 personer som jobbar med allt detta över hela Norden.

– Men oavsett hur bra våra övervakningssystem är, så är det svårt att värja sig mot betalningar som kunden gör av egen vilja efter att ha blivit manipulerad av bedragare. Vi kan pausa betalningen och kontrollera med kunden, men om kunden säger att allt är grönt måste vi släppa igenom betalningen, även om vi flaggat den som misstänkt bedräglig för kund.

Om jag misstänker ett bedrägeri, vad ska jag göra?

– Har du blivit av med pengar: Kontakta polisen! Du har ju blivit utsatt för ett brott. Kontakta även banken så att vi kan spärra konton, kort och BankID.
Misstänker du att den som ringer försöker lura dig: Lägg på luren! Alternativt låt bli att svara på mejlet, SMS:et eller klicka på några länkar.
Låter ett erbjudande extra intressant: Ha is i magen. Vänta lite och tänk efter en gång till, så du inte fattar ett förhastat och kanske kostsamt beslut.

– Blir du oväntat kontaktad av en bank, butik eller myndighet: Ring upp och fråga om det stämmer att de försökt nå dig. Är bedragare i farten är det väldigt bra för alla att få kännedom om det. Ju mer vi i banken får veta om underligheter som är på gång, desto mer resurser kan vi och Polisen satsa på att informera och förebygga.

Slutligen – ska jag skämmas om jag blivit lurad?

– Absolut inte! Många har varit utsatta för samma sak som du. Det finns förmodligen ett stort mörkertal här, att man inte vill berätta vad som hänt eftersom det känns pinsamt. Men kunskapsspridning försvårar för bedragarna så det bästa är att vara öppen, då kan vi hjälpas åt att stoppa dem!

Text: Ann Sofie Hammarin Illustration: Maja Norrby

Publicerat 02.03.2021