Därför fick han Nobelpriset

Han pluggade fysik och hade sannolikt inte fått upp ögonen för nationalekonomins magi om inte hans dåvarande flickvän bett om hjälp med några uträkningar. På några nätter plöjde han hennes nybörjarbok i ekonomi.

– Jag insåg att med enkla ekonomiska modeller kunde man förklara något som jag intuitivt visste efter att ha vuxit upp på en bondgård, berättar David Card, en av 2021-års Nobelpristagare i ekonomi.

Det som plötsligt gick att klarlägga var det faktum att år med goda skördar inte per automatik innebär att bönderna blir rikare.

– Ofta är inkomsterna låga under år med bra skördar, eftersom priserna faller så mycket, förklarar den Kanadafödde ekonomen i en videointervju på sitt hemmauniversitet Berkeley i Kalifornien i USA.

Studerade snabbmatsrestauranger

Från funderingar över bönders ekonomi är det inte långt till den forskning om så kallade naturliga experiment som Card tillsammans med två kollegor fått Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för.

David Card

Ålder: 65 år.

Uppväxt: Guelph i Ontario, där hans föräldrar var mjölkbönder.

Bor: Santa Rosa, USA.

Aktuell: Vinnare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, delades med Joshua Angrist och Guido Imbens.

Gör: Professor i ekonomi vid University of California, Berkely.

Kuriosa: När han fick telefonsamtalet om att han vunnit Nobelpriset var hans första reaktion: ”Jag har några kompisar i Sverige. Var helt övertygad om att det var ett ’practical joke’.”

Naturliga experiment handlar, lite förenklat, om att titta på situationer som uppstår i verkliga livet – till exempel genom politiska beslut – och hitta sätt att dra slutsatser om orsak och verkan från dessa. Card och hans medpristagare Joshua Angrist och Guido Imbens har främst fokuserat på arbetsmarknaden.

Den studie som Card kanske mest är känd för publicerades redan 1993 och motbevisade vad som då ansågs vara en allmän sanning, nämligen att höjda minimilöner leder till färre arbetstillfällen. Genom att studera snabbmatsrestauranger som Burger King och Kentucky Fried Chicken i USA-delstaten New Jersey, som just höjt sin minimilön, och jämföra dem med en "kontrollgrupp" av krogar i grannstaten Pennsylvania kunde han visa att så inte var fallet. Tvärtom – höjda minimilöner påverkar inte antalet anställda.

Cards forskning har även visat att den som är född i ett land ofta gynnas ekonomiskt av ny invandring, medan de som invandrat dit tidigare riskerar att få sämre arbetsmöjligheter.

Kanada trogen

Hans vetenskapliga artiklar är banbrytande och Card har länge varit ett av toppnamnen bland förhandsfavoriterna till Nobelpriset. Men själv beskriver han sig som en vanlig kille. Uppvuxen på en mjölkgård i Guelph i provinsen Ontario har han aldrig gett upp sitt kanadensiska medborgarskap – trots att han tillbringat merparten av sitt professionella liv på amerikanska elituniversitet.

”Att vara ekonom är märkligt, folk är hårda mot stjärnorna. Har du fått Nobelpriset? Det betyder bara att de kommer att vara tuffare när de läser ditt nästa artikelförslag.”

Just nu är dagarna fyllda av intervjuer och uppståndelse, vid sidan av undervisning och jobbet som chef för Centret för arbetsmarknadsekonomi vid University of California at Berkeley.

Att den forskning han nu prisas för utfördes för så länge sedan får dock 65-åringen att känna sig gammal, tillstår han i en intervju med kanadensiska The Globe and Mail. 

– Och om jag ska vara ärlig togs forskningen inte emot så väl på den tiden, berättar han. 

– Att vara ekonom är märkligt, folk är hårda mot stjärnorna. Har du fått Nobelpriset? Det betyder bara att de kommer att vara tuffare när de läser ditt nästa artikelförslag.

Men David Card har stått på sig genom åren. Och hans budskap till nästa generation ekonomer är uppmuntrande. 

– Jag har haft tur i min karriär och fått stöd, men när jag var ung tyckte jag aldrig att jag ansågs som en superstjärna. Så det finns hopp. 

Publicerat 30.11.2021