Ekonomi

Därför blir det tufft på börsen i höst

Klimatkrisen, energikrisen, livsmedelskrisen och en skenande inflation får stor betydelse för höstens börsutveckling. Men det besvärliga läget innebär även möjligheter, menar Martin Björsell, aktiemarknadsanalytiker på Nordea Private Banking.

Globala kriser och konflikter avlöser varandra samtidigt som en räntehöjningscykel som syftar till att dämpa inflationen är i full gång. Det stökiga läget avspeglas på världens börser — men situationen kan också innebära möjligheter.  

Vi lever i en spännande tid full av utmaningar, något som påverkar såväl vår vardag som våra investeringar. Vi har i år översköljts av kriser som ställt centralbanker, politiker, företag och privatpersoner på prov och mycket talar för att prövningarna fortsätter. I nyheterna läser vi om klimatkris, energikris, matkris och skenande inflation – kriser som åtminstone delvis är effekter av det krig som utspelar sig på andra sidan Östersjön.

Allt detta avspeglas i utvecklingen på Stockholmsbörsen. Omsvängningen i centralbankspolitiken och osäkerheten kring den framtida konjunkturen har tydligt satt sina spår på både börsutveckling och värderingsnivåer.

Börsnedgången är nog kännbar för de flesta. Samtidigt som den sannolikt skrämt en del investerare till att sälja har andra valt att se nedgången som ett köpläge. Jag lastar ingen oavsett vad de väljer – båda sätten att agera kan visa sig vara rätt, beroende på tidshorisont. 

Trots nedgången i år finns det överhängande risk för att även det kommande halvåret blir utmanande. Som investerare bör man nog vara inställd på stora svängningar, likt det vi fått uppleva sedan midsommar.

 Martin Björsell
Börshösten blir fortsatt skakig – men den kan föra med sig goda köplägen, enligt Nordea Private Bankings aktiemarknadsanalytiker Martin Björsell.

Centralbankerna spelar en viktig roll

Vad man väljer att tro om marknaden framöver beror på hur man ser på tillväxten, centralbankernas agerande, inflationen och vad som redan kan tänkas vara inprisat i börskurserna. Ekonomin har visat tecken på att försvagas och samtidigt har centralbankerna, efter många år av stimulerande politik, ändrat riktning. Nu dras likviditetskranarna åt och räntehöjningscykeln är i full gång för att få kontroll över inflationen. Inflationen är alltså högst central, och en högre och mer ihållande hög inflation än väntat ligger bakom de allt hökaktigare centralbankernas åtgärder.

I det här läget ser det ut som att många av de råvarupriser som steg kraftigt i spåren av en negativ utbudschock går tillbaka och att efterfrågeinflationen borde vika framöver, givet ett svagare konjunkturellt scenario. Samtidigt är arbetsmarknaden fortsatt stark och lönetillväxten hög. Detta talar för att den underliggande inflationen kommer att vara fortsatt förhöjd och att centralbankerna har en bit kvar i sin räntehöjningscykel. De åtstramningar som nu genomförs kan bli svåra att finjustera och riskerar att leda till en recession.

Centralbankerna har så här långt siktet inställt på att få kontroll över inflationen och har signalerat behovet av att kyla ned den överhettade arbetsmarknaden. Hushållen pressas redan av sjunkande reallöner, stigande elräkningar och högre räntor och skulle därtill både bostadsmarknaden och arbetsmarknaden försvagas är risken stor för att det leder till lägre konsumtion. Det kan även innebära att hushåll och privatpersoner börjar dra ned på sin aktiemarknadsexponering, som fortfarande är hög i en historisk kontext, då de kan komma att behöva delar av dessa besparingar i sin vardag.

Försvagning av ekonomin

Även om flera ledande indikatorer som vi i Nordea tittar på pekar mot en fortsatt försvagning av ekonomin, upplever vi många analytikers vinstförväntningar som alltför optimistiska. Det lämnar oss med en förväntan att vi står inför en period där vinsterna kommer att justeras ned och vi ser till och med en risk för att nästa år kan komma att bjuda på en vinstrecession.

ensam man på ett kontor, tittar på grafer
Historien har lärt oss att risker kan upplevas som minst när de egentligen är som störst och tvärt om, skriver aktiemarknadsanalytiker Martin Björsell apropå det svajiga börsläget.

Vinsterna och aktiemarknaden tenderar att toppa och bottna samtidigt. Om vinstbotten nås tidigast i mitten av nästa år finns det anledning att vara beredd på att det kan finnas mer nedsida på börsen, trots den svaga utvecklingen i år.  

I det korta perspektivet förordar vi en viss försiktighet och är mer defensivt inriktade när det gäller valet av sektorer. Med stigande räntor är vår uppfattning att värderingen fortsatt kommer att vara en viktig faktor, med vetskap om att risken för värdefällor ökar ifall konjunkturen försvagas. Givet att vi ser en risk för en vinstrecession letar vi gärna bolag som historiskt uppvisat en stabilitet i intjäningen som ett komplement. 

Positiva nyheter kan höja börsen

Samtidigt kan konstateras att mycket av det negativa redan är en del av den allmänna bilden. Bank of America genomför på månadsbasis en undersökning bland förvaltare. Den har under en längre tid visat på ett baissat sentiment, både gällande förväntansbild som positionering. Det här skulle jag säga är en stödjande faktor och så länge det är fallet kan det räcka med ganska små positiva nyheter för att sentimentet ska förbättras – med stigande börser som följd.

Sammantaget talar allt för en fortsatt svängig börs för resten av året, något som säkerligen kommer att leda till intressanta möjligheter både i det korta och långa perspektivet för den som har möjlighet investera. Lärdomen från historien är att risken kan upplevas som minst när den egentligen är som störst och tvärt om. Kriser leder i dessa fall ofta till möjligheter och historiskt har stora börsnedgångar alltid varit goda köplägen – även om det kan ta olika lång tid innan resultatet visar sig.

Publicerat 27.09.2022