Bouppteckning och arvskifte, så här gör du

En bouppteckning är enkelt uttryckt en skriftlig sammanställning av en avliden persons tillgångar och skulder. Den ska enligt lag sammanställas och skickas till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. Tidigare registrerades bouppteckningar av Tingsrätten.

Om den avlidne var gift ska även den efterlevande makens tillgångar och skulder noteras i bouppteckningen. Det ska även framgå av bouppteckningen vilka som är legala arvingar, testamentariska arvingar och eventuella efterarvingar. Efterarvingar är arvingar som ärver först efter att någon annan har avlidit, vanligtvis efter den efterlevande maken/makan.

Det finns även andra formella krav som måste uppfyllas för att en bouppteckning ska anses upprättad på rätt sätt. På Skatteverkets hemsida finns bra information om hur du går till väga.  

En bouppteckning är en ganska standardiserad handling och kan inte se ut på så många sätt. Det kanske mest intressanta för arvingarna är hur de olika tillgångarna i dödsboet ska fördelas vilket bestäms i ett arvskifte. Mer om detta längre ner.

Vad är bouppteckningsförrättning?

En bouppteckningsförrättning ska ske vid en bestämd tidpunkt då bouppgivaren ska informera de sammankallade om vilka tillgångar och skulder som finns i dödsboet, om det finns testamente, äktenskapsförord eller annat av vikt som behöver noteras.

Alla personer som har rätt att vara med på bouppteckningsförrättningen ska kallas på ett korrekt sätt. De kan antingen vara personligen närvarande eller representeras av ombud via fullmakt. Ett vanligt misstag är att man glömmer efterarvingar, men även dessa ska kallas och vara korrekt representerade.

Bouppgivaren bör vara den person som bäst känner till den avlidnes ekonomi och så att säga ”uppger boet”. Bouppgivaren ska skriva under bouppteckningen och därmed försäkra på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och att inga uppgifter avsiktligt har utelämnats. Här efter ska två förrättningsmän också underteckna bouppteckningen. Förrättningsmännens uppgift är att anteckna allt av faktisk eller rättslig betydelse som förekommer vid bouppteckningsförrättningen. De har också ansvar för att all information kommer med och att tillgångarna värderats riktigt. Förrättningsmännen ska vara två utomstående personer som inte har rätt till arv efter den avlidne.

Måste jag anlita juridisk expertis för bouppteckningen?

Det finns inga krav på att en jurist ska göra bouppteckningen, arvingarna kan göra den själva. Skatteverket sänder alltid ut en bouppteckningsblankett till dödsboet som arvingarna kan fylla i och sedan sända in till Skatteverket för registrering.

I dödsbon med komplexa tillgångar och skulder eller dödsbon där det finns motstående intressen är min rekommendation att alltid ta hjälp av en jurist med specialistkunskap i arvsrätt. Om den avlidne hade ett testamente ska detta delges de legala arvingarna på ett korrekt sätt. Detta är mycket viktigt för annars kan testamentet inte vinna laga kraft och tillgångarna fördelas.

Men även i fall som kan tyckas mycket enkla, till exempel när en avliden person efterlämnar make och gemensamma barn, är det viktigt att upprätta bouppteckning så bra som möjligt. Man bör till exempel vara noggrann med att ta upp fastigheter, bostadsrättslägenheter och fåmansaktiebolag till marknadsvärden och ange beräknad latent kapitalvinstskatt. Man ska även se till att bifoga eventuellt testamente, äktenskapsförord och försäkringar med förmånstagare samt notera om den avlidne utgivit några gåvor.

Varför är detta viktigt? Jo, det kan ju hända att den efterlevande maken efter en tid går vidare i livet, gifter om sig och får fler barn – och då skriver ett testamente till förmån för någon annan än de gemensamma barnen med den första maken, som vi kan kalla make A. När den efterlevande maken B i sin tur går bort måste man ta reda på hur stor andel av kvarlåtenskapen som härrör från den först avlidna maken A (eftersom denna andel ska fördelas mellan A:s arvingar) och hur stor andel av arvet som utgör arv efter make B. Den senare andelen ska fördelas mellan make B:s arvingar.

Andelsberäkningen blir väldigt svår om tillgångarna och skulderna inte är riktigt värderade vid tidpunkten för den först avlidne makens frånfälle. Det är komplicerat och osäkert att värdera tillgångar bakåt i tiden.

Varför denna andelsberäkning?

Det är viktigt att förstå att arv som ska fördelas efter två makars bortgång består av två andelar av den totala kvarlåtenskapen, en andel arv från varje make. Andelsberäkningen görs alltid med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag den första maken gick bort. Tillgångarna kan ju sedan ha ökat eller minskat i värde men huvudregeln är att andelarna består.

Det är även viktigt att i bouppteckningen uppge om det finns enskild egendom för någon av makarna. Det kan ju finnas ett äktenskapsförord mellan makarna eller så kan någon av dem ha enskild egendom på grund av villkor i gåvobrev eller testamente från en anhörig. Förekomst av enskild egendom påverkar i princip alltid beräkningen av andelar.

Sammanfattningsvis kan man säga att det ofta finns anledning att upprätta bouppteckningen noggrant, även om det kan tyckas enkelt och i första läget inte har någon större betydelse.

Varför ta med den efterlevande maken i bouppteckningen?

En efterlevande make har enligt huvudregeln rätt till bodelning och för att kunna göra den måste båda makarnas giftorättsgods ingå. Den efterlevande makens tillgångar och skulder behöver också tas med för att kunna beräkna det framtida efterarvet från den först avlidne maken.

Även en efterlevande sambo kan begära bodelning, dock endast av sambornas bostad och bohag om dessa är införskaffade för gemensamt bruk.

Måste man närvara vid en bouppteckningsförrättning?

Det kan vara väldigt viktigt att närvara, särskilt för en sambo som senast vid bouppteckningsförrättningen måste begära bodelning enligt Sambolagen.

En efterlevande make som vill behålla sina tillgångar som sin bodelningsandel bör uppge det vid bouppteckningsförrättningen så att det finns inskrivet i bouppteckningen. Men man kan inte mista sin rätt till arv för att man inte kommer på en bouppteckningsförrättning.

Kan dödsboet sälja tillgångar innan bouppteckningen är registrerad?

Nej, normalt sett inte, eftersom motparten inte vet vem eller vilka som är behöriga att företräda dödsboet. De registrerade bouppteckningen fungerar som legitimationshandling.

Hur görs arvskiftet?

När bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket och eventuellt testamente vunnit laga kraft är det dags att upprätta arvskiftet. Ett arvskifte är den faktiska fördelningen av dödsboets olika tillgångar. Om den avlidne var gift eller sambo kan det även vara aktuellt med bodelning mellan dödsboet och den efterlevande maken/sambon. Bodelningen måste göras innan eller i samband med arvskiftet. Med stöd av arvskifteshandlingen, och eventuellt bodelningshandlingen, kan arvingarna sedan begära att banker och andra institut samt Lantmäteriet överför bankmedel och fastigheter till rättmätiga arvtagare.

En viktig skillnad mellan bouppteckning och arvskifte är att arvskiftet är en privat handling som inte registreras. Samma sak gäller bodelningshandlingen. Bouppteckningen måste däremot registreras för att vara giltig. Om bouppteckningen kommer bort kan man beställa den digitalt av Skatteverket i efterhand men bodelning och arvskifte är det mycket viktigt att spara.

En arvskifteshandling ska skrivas under av samtliga arvingar. Det fungerar inte med att majoriteten av arvingarna är överens om hur tillgångarna ska fördelas utan samtliga arvingar måste vara överens.

Vad händer om arvingarna inte kan enas?

Arvingarna kan anlita juridiska ombud som kan kommunicera med varandra och försöka få till stånd en överenskommelse. Ett annat alternativ är att ansöka om en skiftesman via tingsrätten. Skiftesmannens uppgift är att göra ett arvskifte så att tillgångarna kan fördelas i enlighet med detta. Kommer arvingarna inte överens om fördelningen, har skiftesmannen rätt att själv bestämma fördelningen, alltså utföra tvångsskifte. Är en arvinge missnöjd med tvångsskiftet får denne klandra arvskiftet och väcka talan mot de andra arvingarna. 

Måste man göra ett arvskifte om man är ensam arvinge?

Nej, då räcker den registrerade bouppteckningen för att begära att få den avlidnes tillgångar överförda till sig.

Har du som kund fler frågor?

Sedan ett antal år upprättar vi familjerättsjurister på Nordea Private Banking inte bouppteckningar och arvskiften. Men vi försöker guida våra kunder och svarar gärna på allmänna frågor när någon anhörig går bort och det uppstår juridiska frågor kring bouppteckning och arv. Kontakta i så fall din rådgivare i Private Banking, som lotsar dig vidare.

Ett tips är också att besöka samlingssidan Att tänka på när en anhörig går bort på nordea.se, där du hittar praktisk och bra information.

Text: Catharina von Harten

Publicerat 28.08.2023