Bevisat: Framgång föder lycka

Går det att mäta lycka på nationell nivå? Ja, det var med den målsättningen som ett internationellt forskarteam började analysera 8 miljoner utgivna böcker och hela 65 miljoner tidningsartiklar som går ända tillbaka till 1820. Målsättningen var att skapa världens första nationella lyckoindex.

Slutsatsen? Pengar kan köpa – eller skapa – lycka. Åtminstone till viss del.

Projektet rattades av forskarna Daniel Sgroi och Eugenio Proto i Storbritannien som länge varit frustrerade över att globala lyckoindex till stor del bygger på självskattning, samt stats- och regeringschefers ensidiga fokus på BNP som framgångsmått.

Fast beslutna att skapa ett mer objektivt sätt att mäta lycka sjösatte Sgroi, verksam vid University of Warwick, och Proto, vid University of Glasgow, sin jättelika granskning. Deras vetenskapliga hypotes var att människors lyckonivå speglas i hur de skriver.

Böcker och tidningar gicks därför igenom på jakt efter värdeladdade ord, som kunde antyda att den tid de skrevs i var mer eller mindre lyckosam. Självklart togs ordens ständigt förändrade betydelser med i studien.

Och resultatet? Enligt forskarnas nya så kallade National Valence Index, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Human Behaviour, påverkas den allmänna glädjen i ett land onekligen av BNP. Lyckonivåerna går upp när tillväxten ökar.

I det perspektivet var exempelvis det ”glada 20-talet” verkligen glatt och den boomande ekonomin lyfte amerikanerna – åtminstone fram till börskraschen 1929, noterar tidskriften The Economist som studerat indexet. Däremot deppade man rejält under 70-talet. Under slutskedet av Vietnamkriget 1975 är lyckoindexet i botten i USA. I Storbritannien syns den smällkalla strejkvintern 1978–79 som den djupaste svackan.

Ekonomisk tillväxt i all ära – en ettårig ökning av den genomsnittliga livslängden i ett land har samma påverkan på lyckan som en uppgång i BNP på 4,3 procent. Och ett krigsår mindre hade motsvarande effekt på lyckan som en BNP-ökning på hela 30 procent, enligt forskarna. Så på det stora hela är det en faktor som är mer lyckobringande än allt annat: Fred.

Publicerat 11.02.2020