Avtryck på framtiden

Vårsolen sänker sig över Beijerstiftelsens kontor, fyra våningar över Svenskt Tenn på Strandvägen i Stockholm. Redan 1975 köpte Beijerstiftelsen den omtyckta inredningsbutiken på gatuplan. Det var nämligen där som allt en gång började på 40-talet, den dagen när direktör Kjell Beijer skulle inreda sin nya lägenhet och fick hjälp av Märta, som arbetade i butiken. Kärlek uppstod och resten är en spännande historia.

1974 beslutade sig paret Beijer för att donera en stor del av sin förmögenhet till en stiftelse som skulle bära deras namn. Anders Wall, som arbetade mycket nära Kjell Beijer, och nästan blev som en son till paret, utsågs till ständig medlem i styrelsen och efterträdde 1988 Kjell Beijer som stiftelsens ordförande, vilket han fortfarande är.

Grundandet av Beijerstiftelsen har bland annat resulterat i Beijerlaboratorier i Uppsala inom fyra olika områden: Gen- och neuroforskning, läkemedelsforskning, husdjursforskning samt det nyligen invigda för artificiell intelligens. Därtill stödjer stiftelsen Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien. Där bedrivs världsledande forskning inom miljö- och hållbarhetsfrågor. Vid sidan av dessa vetenskapliga finansiella åtaganden stöttar stiftelsen projekt inom kultur, inredning och design.

Fram till i dag har stiftelsen bidragit med mer än en halv miljard kronor, som gått till avgörande och världsledande forskning. Det har i sin tur lett till att många bolag vuxit fram med utgångspunkt i forskningsresultaten. Olink, vars teknologi och produkter används inom medicinska områden som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar, är ett sådant exempel.

Totalt förvaltar Beijerstiftelsen ett kapital på omkring två miljarder kronor.

– Vi vill vara en betydelsefull samhällsaktör och det känns fantastiskt att vi har kunnat vara det ända sedan Kjell Beijer och Anders Wall gick till Kungliga Vetenskapsakademin 1974 och bad om att få göra en framtidsinriktad vetenskaplig satsning, säger Cecilia Wikström, direktör för Beijerstiftelsen, medan hon slår sig ner i en Josef Frank-fåtölj.

– Kjell Beijer ville att Beijerstiftelsen skulle verka i gränslandet mellan ekonomi och ekologi – det han själv hade ägnat sig åt. Han var affärsman, men han var också en hängiven lantbrukare på sin stora gård i Järna.

Hon lutar sig fram.

– Vad är det man i dag säger är skärningspunkten mellan ekonomi och ekologi? Jo, hållbarhetsforskning. Beijerstiftelsen har ägnat sig åt hållbarhetsforskning innan ordet ens var uppfunnet. Det tycker jag är fantastiskt.

Att få arbeta för Beijerstiftelsen handlar om att både bevara och gå vidare, berättar hon.

– Stiftelsen är stolt över allt det viktiga vi gjort genom åren och samtidigt vill vi vara alerta och läsa av det som sker i samhället för att kunna göra relevanta, framtidsinriktade satsningar som kan göra framtiden ännu bättre för vårt land. Är man rotad i historien har man verktyg att i nuet skapa framtid.

Goda algoritmer

Cecilia Wikström ser uppdraget som sitt tredje och sista kapitel i yrkeslivet. Hennes första kapitel innefattade många år som präst i Svenska kyrkan, därefter kom politiken under sjutton år, först som riksdagsledamot och sedan tio år som Europaparlamentariker.

– I politiken lärde jag mig att vara påläst, ha ett kritiskt tänkande och att snabbt kunna utvärdera olika företeelser och skeenden, vilket jag har nytta av i dag. Kultur, bildning och att kämpa för människans grundläggande rättigheter har alltid varit min livsluft, så det här är ett jobb som passar mig som hand i handske.

Tidigare i år inrättade man ett nytt, fjärde, Beijerlaboratorium som ska bedriva forskning med fokus på artificiell intelligens. Idén fick Cecilia efter flera samtal med Thomas Schön, Beijerprofessor vid Uppsala universitet och ordföranden Anders Wall.

– Thomas har lärt mig att algoritmer kan vara goda. Använder vi dem på ett bra sätt kan de vara i mänsklighetens tjänst på ett avgörande sätt. Diskussionerna resulterade i ett AI-laboratorium med samhällsutveckling och life-science som de stora kärnfrågorna.

– Inriktningen samhällsutveckling handlar om att titta på AI:s påverkan i olika områden, från miljö, trafikplanering och stadsbyggnation, till demokratiutveckling. Life-scienceinriktningen undersöker hur AI kan tillämpas vid exempelvis automatiserad bildanalys, distribution av läkemedel och telemedicin, för att nämna några områden.

Till skillnad från politiken, där man fördelar ekonomiska resurser, är Cecilia Wikström i dag med och verkar i näringslivet där resurserna och välfärden skapas.

– Med vår aktieportfölj, som bland annat Nordea förvaltar, kan vi fördela kapitalet så att det kommer samhället till nytta och se konkreta resultat. En stiftelse kan vara mycket långsiktig, det visar vår tidiga satsning på Beijerinstitutet, men vi kan också vara oerhört snabbfotade när vi vill satsa. Det tog knappt ett år att gå från idé till att vara i gång med AI-labbet. Hade det varit politiken hade det tagit minst tio år.

Stiftelsens ordförande är entreprenören, finansmannen och mecenaten Anders Wall, 92 år ung. Han har varit ständig styrelsemedlem sedan starten och i år firar han 35 år som arbetande ordförande.

Anders Wall har varit Beijerstiftelsens ordförande sedan 1988.

– Anders talar ofta om hur viktigt det är att ge tillbaka till samhället och att stötta unga människor i deras karriärutveckling. Han har en unik förmåga att tänka framåt och har därtill en helt exceptionell nyfikenhet. Jag kan bara drömma om att få ha den nyfikenheten när jag är 90 plus!

Stor satsning

Det finns ytterligare en dimension som Cecilia vill understryka:

– För att garantera universitetens oberoende och frihet så är det viktigt att det finns ett flöde av många finansieringskällor vid sidan av de statliga anslagen. Det är något som stiftelsens ordförande och jag båda värnar om och vill bidra till.

En ny stor satsning är renoveringen av Beijersalen på Kungliga Vetenskapsakademin. Här tillkännages årligen några av Nobelpristagarna.

– Satsningen är ett fint samarbete mellan stiftelsen och KVA och en del av inredningsarbetet har gjorts av Svenskt Tenn.

Samtidigt prioriterar Beijerstiftelsen unga förmågor. Dels stöttar man unga forskare, men även unga musiker, sångare och författare. Kompositören Jacob Mühlrad har under två år varit stiftelsens Artist in Residence.

– Genom stiftelsens stöd har Jacob kunnat fortbilda sig genom att möta andra tonsättare och orkestrar. Och nu ser vi resultatet: under våren har han fyra premiärer på fyra kontinenter.Jag blir både glad och stolt när jag tänker på det.

Ett annat exempel är Lärargalan. Bakom initiativet ligger 28-åriga Beata Kull.

– Läraryrket behöver uppvärderas och skolan lyftas, vilket Beata Kull gör på ett fantastiskt sätt. Därför har vi valt att stötta Lärargalan med en miljon kronor årligen under tre år.

På Nationalmuseum i Stockholm finns under våren en så kallad Beijer-Fellow, en forskare som stiftelsen stöttar genom att finansiera en temporär anställning.

– Forskaren studerar det material som Estrid Ericson arbetade med innan hon grundade Svenskt Tenn, vilket är ett outforskat område. Nu får vi det kartlagt lagom till Svenskt Tenns 100-årsjubileum nästa år. Det känns väldigt värdefullt.

Hon blickar ut över den glittrande Nybroviken.

– Det som är spännande med stiftelsen i dag är att vi arbetar proaktivt. Vi tar inte bara emot ansökningar, utan vi scoutar minst lika mycket från vårt håll. I Kjell och Märta Beijers anda vill stiftelsen satsa och bidra till det som är gott, för människan, för planetens fortlevnad och för en positiv samhällsutveckling. Det är oerhört givande!

Text: Elin Liljero Eriksson Foto: Karl Nordlund

Publicerat 29.04.2023