Äldre sitter säkrare än yngre i AI-karusellen
När AI ritar om arbetsmarknaden är det, tvärtom vad man kanske tror, de yngre medarbetarna som riskerar att hamna i kläm och bli utan jobb – och inte de äldre.
Stora teknikskiften har alltid gett unga en skjuts på arbetsmarknaden. Flinka juniorer har snabbt förstått den nya tekniken och arbetssätten som den medför, medan seniorerna har haft svårare att hänga med i svängarna och i värsta fall sorterats bort.
Som så mycket annat i vår tid är det en sanning som håller på att ställas på ända. Anledningen stavas AI.
I våras kom alarmerande siffror från Arbetsförmedlingen. Inom yrkeskategorier där AI har stort genomslag – som ekonomi, juridik och administration – har antalet platsannonser sjunkit med 65 procent sedan toppen i mars 2022. Och inom it – fram till nyligen en säker bransch för unga att utbilda sig för – ser det ännu mörkare ut: Antalet it-jobb har rasat med 73 procent bara sedan pandemin.
Det ser helt enkelt ut som att instegsjobben inte finns i samma utsträckning – i dag sköter ofta AI det som unga förr gjorde under sina så kallade hundår.
Parallellt efterfrågas färdigheter som komplexa bedömningar, kundkännedom, teambyggande och nätverk – det som bara erfarna seniorer kan.
”Unga måste i högre grad introduceras och göra enklare uppgifter, just det som AI är ganska bra på. Om man som arbetsgivare står i valet att anställa en junior i en lågkonjunktur eller avstå, så väljer man kanske att avstå – eller att anställa en senior”, säger Magnus Lodefalk, docent i nationalekonomi vid Örebros universitetet, till Aftonbladet.
Kanske är detta ord som får alla grå pantrar att muttra ”revansch”. Men läget innebär en ganska allvarlig fara på sikt: Om juniorer aldrig kommer in och bygger lärdomar och erfarenheter – hur ska seniorer då någonsin produceras? De kommer ju ta slut.
Det våras för humanismen
Jina Zachrisson, erfaren från den internationella finansbranschen och krönikör i Finansmagasinet uttrycker farhågan så här:
”Ett vanligt argument är att juniorernas roll bara kommer förändras, att framtidens analytiker ska styra och kvalitetssäkra AI, snarare än göra jobben själva. Problemet är bara att det är väldigt svårt att kvalitetssäkra något man aldrig lärt sig från grunden. Skillnaden nu är att automatiseringen inte slår mot enskilda arbetsuppgifter utan mot själva lärlingssystemet.”
Ska vi därmed resignera och blicka fram mot en arbetsvärld som i takt med pensionsavgångar blir allt fattigare på mänskliga omdömen? Inte nödvändigtvis. Unga talanger kommer att efterfrågas också framgent. Men lösningen för de unga – och därmed oss alla – ligger sannolikt inte i att försöka hindra AI från att stjäla instegsjobb, utan att damma av en uråldrig idé: det humanistiska utbildningsidealet. Att brett bilda sig snarare än att utbilda sig för grunderna i ett specifikt yrke skapar just det mänskliga omdöme som AI inte kan ersätta, och som efterfrågas på arbetsmarknaden, och en helt annan agilitet – talangen anpassar sig efter marknaden, inte tvärtom. Enklare uttryckt: hur kommer jag bäst till nytta?
Den typen av tankar framför Saco:s förbundsordförande Sofia Rydgren Stale.
”Att plugga till exempelvis programmerare var för några år sedan helt säkert, men inte längre. Så man måste tänka lite, man utbildar sig inte för enbart det första jobbet. Själv är jag utbildad läkare, men nu jobbar jag i helt andra roller. Det innebär inte att utbildningen har varit dålig. Den lärde mig väldigt många saker som jag har enorm nytta av i dag”, säger hon till Aftonbladet.
Man kan också titta in i själva AI-revolutionens kärna. Grundaren av AI-jätten Anthropic, Dario Amodei, beskriver intressant nog humanistisk och inte naturvetenskaplig kunskap som framtidens viktigaste. Företaget vill anställa fler med bakgrund inom humaniora och konstnärliga ämnen. De får stöd från brittiska National Foundation for Education Research: Kommunikation, samarbete och kreativitet kommer att vara de mest efterfrågade kompetenserna på arbetsmarknaden om tio år, hävdar organisationen.
Just det som seniorer tidigare behövde ett helt arbetsliv för att lära sig.
Text: Niklas Wahllöf
Publicerad 03.09.2026
