Gigantens fall

Få kan ha missat rubrikerna: Nedkrupen i en transportlåda för musikinstrument flyr den omskrivne bilmagnaten Japan och den förskingringsrättegång som där väntar honom. I dag, drygt två år senare, lever Carlos Ghosn i exil i Libanon med en internationell efterlysning på halsen.

Men det är inte troligt att han lämnas ut.

Det libanesiska rättsväsendet, med statsåklagare Ghassan Oueidat i spetsen, anser nämligen att eventuella anklagelser mot Ghosn kan redas ut i hemlandet, skriver nyhetssajten Arab News.

Själv verkar Ghosn, som bor i en enorm rosa villa i Beirut tillsammans med sin fru Carole, ha börjat tröttna på tillvaron i flykt. Det är ett tag sedan han var i näringslivets hetluft och han befinner sig långt från den uppmärksammade slottsfest i Versailles han ordnade för några år sedan.

– Jag har ingen frihet, klagade han nyligen för tv-kanalen CNN.

Hur hamnade han egentligen i exil i Beirut? Och vem är han, mannen som länge gick under epitetet bilbranschens rockstjärna?

Här är en snabbguide till Carlos Ghosn:

Vägen till makten

Carlos Ghosn kommer från en välbärgad kristen familj som utvandrat från Libanon till Sydamerika. Sina första år tillbringade han i Brasilien. Därefter utbildar han sig i Beirut och Paris och tar dubbelexamen vid Ecoles Polytechnique och Ecoles des Mines innan han påbörjar en chefskarriär på däcktillverkaren Michelin. Som chef för den sydamerikanska verksamheten gör han sig snabbt känd som en handlingskraftig och kreativ problemlösare. Framgången väcker uppmärksamhet i Frankrike, där Louis Schweitzer, koncernchef för Renault och den som förhandlar med P G Gyllenhammar om en fusion med Volvo 1994, rekryterar honom. Ghosn blir vice vd för Renault-koncernen med ansvar för personbilarna. Den franska biltillverkaren har privatiserats och börsnoterats, men den avgörande makten innehas alltjämt av franska staten, och affärerna går dåligt.

Tiden på Renault

När Carlos Ghosn tar över spakarna på Renault är det med ett tydligt uppdrag: undvik konkurs, gör personbilstillverkningen lönsam. Han sjösätter snabbt ett aggressivt omstruktureringsprogram. Flera fabriker läggs ned, tiotusentals anställda får lämna och organisationen ritas om i grunden. ”Le Cost Killer” effektiviserar tillverkningen, centraliserar utvecklingen av nya modeller och standardiserar inköpen. Ghosns hårda reformpaket bär frukt och efter tre år av besparingar och effektiviseringar har Renault vänt förlust till vinst. Goshn – som har franskt, libanesiskt och brasilianskt medborgarskap – blir nu ett internationellt namn och hans bild pryder omslagen till Wall Street Journal, Financial Times och Forbes. Han erbjuds jobbet om koncernchef för Ford men rekryteringen faller eftersom Ghosn i princip ställer som motkrav att han ska ges enväldig makt över ledning och styrelse.

Till Nissan

En av hörnpelarna i Ghosns strategi är att Renault måste bli större och bygga internationella allianser. Endast då kan man ha råd med de enorma utvecklingskostnader som framtagande av nya bilmodeller medför och ta upp kampen med Toyota, Volkswagen och General Motors. 1997 ingår Renault ett strategiskt partnerskap med det hårt pressade japanska bolaget Nissan och året därefter köper fransmännen in sig i bolaget. Ghosn går hårt fram även i Nissan med massuppsägningar, bolagsstyckningar och raserade hierarkier. Bland annat slopar han det japanska företagskonceptet keiretsu, som gjort bolag som Toyota, Mitsubishi och Hitatchi till enorma konglomerat med kontroll över hela tillverkningskedjor. ”The Keiretsu Killer”, styckar upp och avyttrar de delar av Nissan som han anser inte passar in. I stället sjösätter han en massiv satsning på elbilar. Renault-Nissan ska bli världens största masstillverkare av batteridrivna elbilar. Strategin lyckas tack vara hårda besparingar och stora nyemissioner, som främst garanteras av Renault och indirekt franska staten.

Konflikten

2010 lanseras Nissan Leaf och blir snabbt världens mest sålda elbil. Men Ghosn och Renault-folkets räddningsoperation av Nissan har inte skett utan friktion. Fransmännens ökande inflytande sker på bekostnad av japanska intressen. I november 2018, ett år innan Carlos Ghosn arresteras av den japanske distriktsåklagaren, kontrollerar Renault 43 procent av kapitalet och mer än 50 procent av rösterna medan Nissans andel spätts ut till 15 procent. I den japanska debatten höjs nu allt starkare röster för att landets näst största fordonstillverkare har kapats av fransmän. Och den person som har låtit det ske är den maktfullkomlige Carlos Ghosn, som kritikerna menar inte alls är Nissans räddare utan den franska statens verktyg.

Det tidiga gripandet

Den nittonde november 2018, klockan 05:30 på morgonen grips Carlos Ghosn när han kliver av Nissan-Renaults företagsjet i Tokyo. Han häktas kort därefter misstänkt för förskingring, svindleri och grov trolöshet mot huvudman – bland annat anklagas han för bedrägeri och ekonomiska oegentligheter. I hundra dagar sitter han inlåst i det ökända Kosugefängelset, där han pressas av åklagare. Till slut släpps han mot borgen och hamnar i husarrest. Anklagelserna haglar, både i Japan och från andra länder. Själv hävdar Ghosn att han utsatts för en komplott, orkestrerad av konservativa och nationalistiska krafter i Japan som inte tål att en icke-japan styr. Sant eller ej, helt klart har Ghosns höga tonläge och extravaganta liv med flashiga fester, luxuösa boenden i Rio de Janeiro, Beirut, Paris och Amsterdam retat upp många japaner – både inom och utanför Nissan.

Flyr förklädd

Att bli gripen och häktad är i Japan i princip synonymt med att bli dömd i Japan. 99,4 procent av alla som åtalas i en offentlig domstol döms för brott. Detta vet Ghosn och ger därför sin familj och affärsbekanta i uppdrag att planera en flykt ut ur Japan. De anlitar två tidigare soldater ur den amerikanska specialstyrkan Gröna baskrarna för att leda operationen. Under förklädnad och insmugglad i flera olika fordon lyckas han ta sig till flygplatsen i Osaka där han kryper ner i en stor transportlåda avsedd för musikinstrument som lastas på ett flygplan som ska köra ett gäng musiker från en rockfestival. Den 30 december 2019 går han ned för flygplanstrappan på Beiruts flygplats och hälsas välkommen av Libanons president Michel Aoun.

– Det enda jag tänkte på var frihet, har han sagt till Dagens industri om flykten i lådan.

Livet i exil

I dag bor Carlos Ghosn i Beirut tillsammans med sin fru Carole (det var för hennes 50-årsfest han hyrde en del av slottet i Versailles). I fjol gav paret ut boken Tillsammans för alltid (Ensemble, toujours) om tiden efter gripandet.  

Japanska myndigheter har i två års tid tryckt på för att den forna företagsledaren ska utlämnas och ställas inför rätta, men Libanon vägrar med hänvisning till att man inte har något utlämningsavtal med landet.  Ghosn, som nu ständigt omger sig med säkerhetsvakter, bedriver samtidigt en offentlig kampanj för att bedyra sin oskuld. Det sker bland annat genom böcker, filmer och civila rättsprocesser. Enligt honom själv har alla utbetalningar och förmåner godkänts av Renault-Nissans styrelse. Till Dagens industri säger Carlos Ghosn att Libanon är det land han skulle välja om han var tvungen att sitta fast någonstans – men att han inte gillar att vara just fast. Därför slåss han för att få bort Interpols efterlysning.

Publicerat 23.07.2022