Sikta mot stjärnorna

De är stenrika, excentriska och bär sannolikt på samma visioner som upptäckarna Christofer Columbus och Vasco da Gama.

Just nu pågår en rymdkapplöpning av sällan skådat slag: Huvudkombattanterna är två miljardärer som både vill tjäna pengar och rädda mänskligheten.

I den ena ringhörnan står näthandelsjätten Amazons grundare Jeff Bezos och hans rymdbolag Blue Origin. I den andra superentreprenören Elon Musk, som startat såväl elbilsföretaget Tesla som rymdföretaget Space X.

– Det finns stora pengar att tjäna, bland annat på att skicka upp satelliter som kan förse hela världens befolkning med internet, konstaterar rymdfysikern Olle Norberg, tidigare generaldirektör vid Rymdstyrelsen och nu vicerektor för rymd vid Luleå tekniska universitet.

– Men de här entreprenörerna har också en annan passion. De har varit intresserade av rymden i hela sina liv och de ser projekten som en livförsäkring för mänskligheten.

Naturresurser lockar. Kapprustningen mellan de båda entreprenörerna har pågått i flera år men hamnat i särskilt fokus i sommar, eftersom det den 20 juli var 50 år sedan amerikanen Neil Armstrong tog ”One small step for a man, one giant leap for mankind” genom att sätta sin fot på månen.

På den tiden var det nationalstater, främst USA och dåvarande Sovjetunionen, som med enorma skattefinansierade rymdprogram tävlade om att komma först upp i det blå. Människor flockades runt tv-apparater världen över när raketer provsköts och nästan alla kunde namnet på sovjetiske Jurij Gagarin, den första människan i rymden.

I dag är situationen en annan. Kapplöpningen om rymden förs främst mellan kapitalstarka bolag. Space X, som grundades 2002, har haft flera lukrativa kontrakt med USA:s försvar och rymdstyrelsen Nasa.

– Ett paradigmskifte, konstaterar Norberg.

Precis som för 50 år sedan har både Bezos och Musk siktet inställt på månen. Men för dem är den himlakroppen mest en anhalt för vidare utforskande och en plats vars naturresurser, bland annat i form av fruset vatten, kan tas i bruk.

Nästa Mars. I en värld av klimatförändringar, presumtiva kärnvapenkrig och - vem vet – möjliga hot från meteoriter och asteroider är både Elon Musk och Jeff Bezos övertygade om att mänsklighetens överlevnad hänger på att vi kan expandera ut i rymden. De är också överens om att raketer och farkoster som kan återanvändas är en viktig del av receptet. Men där slutar likheterna.

Sydafrikafödde Musk är förvissad om att människan bör bo på andra planeter och han ser den röda Mars som första anhalt.

– Framtiden blir betydligt mer spännande och intressant om vi är en rymdfarande civilisation och en art som bor på flera planeter, sade han för en tid sedan.

Musks plan är att ha människor på Mars före 2030 och en full stad uppbyggd före 2050. Han hoppas att med storskaliga ingenjörstricks förvandla delar av den i dag helt obeboeliga planeten till en jordenliknande miljö. Och senare, när solsystemet ska utforskas ytterligare, blir Mars en bra plats att stanna och tanka på, resonerar han.

Det är såväl rivalen Bezos som Olle Norberg tveksamma till.

Mars

Var: Mars är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.

Avstånd från jorden: Varierar mellan 55 till 399 miljoner kilometer. Beroende på resväg skulle det ta 1–3 år att resa till Mars.

Omloppstid: 687 dagar.

Högsta berget: På Mars finns solsystemets högsta berg – Olympus Mons är hela 22 kilometer högt.

Temperatur: Ta med ett extra ombyte – i genomsnitt är temperaturen –63 grader Celsius.

– Mars är en oerhört ogästvänlig planet, där finns inget syre och bara en mycket tunn atmosfär. Jag kan tänka mig forskningsstationer, liknande de vi har på Sydpolen, men att bo där är inte trevligt, säger Norberg.

En sidobusiness för Musk är rymdturism. 2023 planerar Space X att avfyra en raket med bolagets första privata kund, den japanske modeentreprenören och konstsamlaren Yusaku Maezawa. Men redan i fjol fick Elon Musk stora rubriker för en annan uppskjutning: då skickade han i väg sin egen knallröda Teslabil med en av bolagets stora raketer, Falcon Heavy. Ungefär tio månader senare passerade Teslan, med dockan Starman bakom ratten, den röda planeten.

Roterande cylindrar. Jeff Bezos å sin sida är tveksam till att främmande planeters yta är den bästa platsen för människor att slå ner sina bopålar på. När amerikanen grundade sitt Blue Origin 2000 var det med visionen om en framtid där ”miljontals människor bor och arbetar i rymden”. För att förverkliga den krävs rejäla raketer och sådana har Bezos bolag konstruerat. Den första bemannade rymdfärden är planerad till slutet av i år.

Initialt vill Bezos kolonisera månen och för det han har bland annat utvecklat månlandaren Blue Moon Lunar Lander som kan föra med sig en last på hela 3,6 ton.

– Det är dags att återvända till månen, den här gången för att stanna där, sa Bezos, som ofta beskrivs som världens rikaste man och som även äger tidningen The Washington Post, tidigare i år.

Men därefter ska andra typer av rymdboende skapas, om Bezos får bestämma. Inspirerad av den nu avlidne fysikprofessorn Gerald O’Neill, som undervisade på Princeton University där Bezos gick, förordar han massiva roterande cylindrar byggda av bland annat material från asteroider. Sådana jättelika, solpanelförsedda skapelser – kallade O´Neill-kolonier – ska enkelt kunna svälja en befolkning på en miljon, boendes på cylindrarnas insida där centrifugalkraften får ersätta jordens gravitation.

Bezos är entusiastisk, men även han inser att det sannolikt kommer att ta generationer att bygga de fantasieggande habitaten – om det alls är genomförbart.

President Donald Trump ville dock se mer högtflygande planer: I en tweet nyligen beordrade han Nasa att inte prata så mycket om månfärder – ”det gjorde vi för 50 år sedan” – utan fokusera på större projekt ”inklusive Mars, försvaret och vetenskap”.

Support från Vita huset. De båda entreprenörerna har visst stöd från Vita huset. I fjol meddelades att en ny gren ska bildas inom USA:s försvar i form av en rymdstyrka. Och vicepresident Mike Pence sade tidigare i år att det ingår i regeringens planer att amerikanska astronauter ska återvända till månen inom fem år.

Parallellt finns rymdambitioner hos flera andra länder och entreprenörer. Den brittiske miljardären Richard Branson, som grundat Virgin-konglomeratet, meddelade tidigare i år att han vill göra en rymdresa, helst i samband med 50-årsjubileumet av månlandningen. Bransons rymdbolag heter Virgin Galactic.

Även Kina satsar stort på att bli en rymdsupermakt och landade i januari en rymdsond på månens baksida. Och Israel har försökt att flyga till månen, men i april kraschade landets farkost Beresheet där i stället för att mjuklanda.

Än så länge dröjer det alltså innan vi flyger reguljärt ut i rymden.

Skulle du ändå vara sugen på att hänga med på ett rymdäventyr så får du räkna med att lägga upp en ordentlig summa. Japanen Yusaku Maezawa lär ha betalat 70 miljoner dollar för sin biljett.

Publicerat 21.07.2019