Segla in i framtiden – utan utsläpp och buller

– Det pratas mycket om nya bränslen, men vind är en superhäftig energikälla, säger Niclas Dahl, vd för Oceanbirds.

– Dessutom är vind pålitligt, vi vet att det kommer att blåsa även i framtiden och att vind kommer att vara gratis, om det nu inte hittas på ett kreativt sätt att beskatta den…

Att segla är något människor ägnat sig åt i tusentals år. Att denna uråldriga teknik skulle vara lösningen på den jättelika hållbarhetsutmaning som sjöfartsindustrin står inför låter nästan för enkelt. Men de beräkningar som Oceanbird gjort visar att man kan minska de klimatpåverkande utsläppen med 90 procent genom att segla bilfärja över Atlanten i stället för att gå på motor. Turen tar då tolv dagar, jämfört med som nu mellan åtta och tio dagar.

– Om man följer hela konceptet med vingsegel, specialdesignat skrov och rekommendationer kring rutt och hastighet så är det möjligt att reducera utsläppen med upp till 90 procent, säger Dahl.

Hur fungerar seglen?

Vingseglen är nyckeln till hela Oceanbirdprojektet. De är gjorda av metallkomposit och ser ut som jättelika flygplansvingar och de utnyttjar samma aerodynamiska principer.

– Man vinklar vingen snett emot vinden och skapar på så sätt både drag- och lyftkraft. Det finns mycket kunskap kring hur en flygplansvinge optimeras, säger Dahl.

– Svårigheten för oss är storleken och hållfasthet. Våra enorma segel måste ju kunna fällas om fartyget ska gå under en bro. Plus att de ska klara kraftiga stormar.

Oceanbird såg dagens ljus som ett forskningssamarbete kring just dessa vingsegel. Till en början deltog rederiet Wallenius, Kungliga Tekniska Högskolan och SSPA, ett forskningsbolag inom maritim teknologi med koppling till Chalmers Tekniska Högskola, i projektet som delvis finansierades av Trafikverket. I december bildade industrikoncernen Alfa Laval och Wallenius tillsammans företaget AlfaWall Oceanbird.

– Sedan vi blev bolag har vi reviderat all forskning. Just nu fokuserar vi på designbiten för att öka seglens prestanda, berättar Dahl.

Vill skapa hybrider

Men Oceanbird siktar inte enbart på det fartyg som om tre år ska stå färdigt att frakta 7000 bilar. Ett viktigt affärsområde är det som kallas ”wind assist” – att sätta vingsegel på andra, befintliga fartyg så att de blir mer klimatneutrala hybrider. Precis som i bilbranschen är det viktigt psykologiskt, för att en skeppare så småningom ska våga ta steget och helt gå över till vind, anser Dahl.

– En viktig morot är de nya lagar som träder i kraft globalt 2023, där all sjöfart måste kunna påvisa att den minskar sina klimatpåverkande utsläpp, säger han.

Vad gör man på ett vingsegelskepp om det inte blåser?

– Våra fartyg kommer även att ha en motor, för de stunder då vinden inte blåser, för att komma ut och in ur hamn och för att öka tillförlitligheten. Men tanken är att man ska köra mycket mindre med den.

Glada valar och delfiner

Det betyder mycket för en bransch där omkring 40 procent av de löpande kostnaderna utgörs av bränsle. Den stora majoriteten av dagens fraktfartyg använder fossila bränslen, sjötransporter står för omkring 3 procent av den totala mängden koldioxidutsläpp.

– När vi pratar med kunder tittar vi alltid på deras rutt. Vi har vinddata som går tio år tillbaka i tiden, baserat på den kunskapen kan vi visa hur just deras utsläpp kan minska, säger Dahl.

Som en bonus är vinddrivna fartyg tysta. Mindre motorbuller i världshaven förväntas få en positiv inverkan på bland annat valar och delfiner som orienterar sig och kommunicerar genom ljud.

Om 15 år spår Niclas Dahl att även vinddrivna passagerarfartyg sett dagens ljus. Men, betonar han, vingsegel är inte lösningen på allt.

– Det beror helt på rutten. Vindkraft är bra för oceangående fartyg, det blåser nästan alltid på de stora haven. Finlandsfärjor däremot ligger ofta i hamn och går mycket inomskärs, dem kanske man ska hitta en annan lösning för.

Bilder: Oceanbird

Publicerat 28.02.2022