Labbodlad java det nya svarta

– Varken bönor eller malning behövs. Vi har tagit en genväg, berättar Heiko Rischer, forskningledare på det statliga innovationsinstitutet VTT.

Det var i höstas som Rischer och hans kollegor för första gången kunde hälla upp varsin kopp ”cell-kaffe” och nöjt konstatera att smaknoterna fanns där: Drycken var väldigt lik traditionellt kaffe – och då hade man inte ens försökt sig på någon avancerad form av rostning.

Mindre klimatavtryck

Heiko Rischer, forskningledare på det statliga innovationsinstitutet VTT.

Heiko Rischer, som är både biolog och kemist, jämför projektet med de omskrivna globala försöken att odla kött i laboratorier. I de fallen har bland annat kycklingkött skapats av muskelceller från djur som fått växa till i bioreaktorer. Sådant kött har godkänts för försäljning i Singapore och nu är även labbframställda mjölk- och äggprotein på väg ut på marknaden i USA.

Fördelarna med att labbodla livsmedel som vanligtvis växer utomhus eller drivs upp på lantbruk är flera: Minskad klimatpåverkan är den mest uppenbara, men det går även att säkerställa ”rena” produkter som inte innehåller bekämpningsmedel eller antibiotika.

Traditionellt kaffe är särskilt problematiskt eftersom de områden där plantor kan odlas krymper, på grund av stigande temperaturer. Många kaffeodlande länder tampas dessutom med extremväder, avskogning och bristande arbetsrättsliga lagar.

Beige och puderliknande

Att VTT valde att odla just kaffe är inte märkligt. Dels är det ett pedagogiskt exempel på vad bioteknik kan åstadkomma, till skillnad från de ingredienser till läkemedel och kosmetika som institutet tidigare jobbat med. Dels är finländarna världens mest kaffedrickande folk, i genomsnitt sörplas 3,5 koppar per person och dygn.

Så, hur bar de sig åt?

– Till att börja med måste man ha en växtdel, till exempel en bit av ett blad från en kaffeplanta, berättar Rischer.

Från detta utvinns en cellinje som får växa i laboratoriet, i en steril och näringsrik miljö. När den nått en viss storlek flyttas den till en bioreaktor i stål där cellmassan får flyta omkring i en energirik vätska och växa till. 

– I slutet av cykeln finns där biomassa som kan frystorkas. Det är ett beige, puderliknande material som kan rostas och användas som kaffe.

Klart om fyra år?

Det kaffe som Rischers team bryggde i höstas har gått igenom diverse smaktester och kemiska analyser. Nu väntar ytterligare utveckling samt den långa process som livsmedel i EU måste genomgå för att bli godkända. Men om runt fyra år tror Heiko Rischer att kommersiell produktion av labbodlat kaffe kan vara i gång. Den globala kaffemarknaden uppskattas vara värd över 100 miljarder dollar, både traditionella livsmedelsjättar och mindre uppstartbolag har visat intresse för det finländska javat.

– Vårt kaffe går att odla i liten skala på ett lokalt kafé och i större skala på fabriker – oavsett land och klimat, säger han.

Bilder: Timo Kauppila

Publicerat 28.02.2022