Illikvida placeringar – för den som är långsiktig

Cecilia Kellner är förvaltare inom Nordea Liv & Pension och van att arbeta med stora pensionsportföljer. I sin roll är hon ansvarig för att pensionsförvaltningen ska vara hållbar och det ingår även att hitta tillgångsslag som kan ge bra avkastning på riktigt lång sikt – när det kommer till tjänstepensioner och privat pensionssparande handlar det ofta om både 20 och 30 år. Som förvaltare gäller det att balansera så att pensionspengarna både placeras tryggt och samtidigt ger bra avkastning. Talk har ställt några frågor om de lite mer okända tillgångsslagen.  

Illikvida placeringar är ett relativt nytt begrepp. Kan du beskriva vad det är?

–  Det har funnits länge men oftast då för en begränsad skara investerare. På senare tiden har det fått en större spridning och är i dag ofta ett vanligt inslag i en portföljkonstruktion. Exempel på sådana tillgångar är fastigheter, onoterade aktier (som inte är listade på någon börs), skog, infrastruktur, direkta lån av olika slag, hedgefonder, konst med flera.

Men varför kallas de ”illikvida”, har det med likviditet att göra?

– Ja, fast tvärtom kan man säga. Den här typen av tillgångar karaktäriseras av att de inte är lätta att omvandla till kontanter, de kan ta längre tid att både köpa och sälja. De handlas inte på en marknadsplats utan säljs när rätt köpare hittats.

Är den här typen av placeringar något du använder i pensionsförvaltningen?

– Ja, eftersom vi har fördelen av att ha en lång placeringshorisont så utgör denna typ av investeringar ett bra komplement till övrig förvaltning som mestadels består av räntor och aktier. Vi investerar framför allt i fastigheter, private equity och venture capital men även i en del lån.

Vad kan illikvida investeringar tillföra en portfölj?

– Till skillnad mot aktier och räntor påverkas de inte utav kortsiktiga marknadsrörelser och marknadspsykologi utan möjliggör en stabilare avkastning på längre sikt. Dessa tillgångsslag tillför därför en diversifiering och riskspridning i portföljen samtidigt som de ger en attraktivare avkastningsprofil. Däremot ska man veta att det finns både låg- och högriskalternativ och därmed olika förväntad avkastning även inom dessa investeringar.

Du nämnde private equity, kan du beskriva det lite närmare?

– Det är investeringar i onoterade aktier, alltså företag som inte handlas på någon börs och därmed är svårtillgängliga. Enkelt kan man beskriva det som företag med privat kapital. Antingen ägs bolaget utav en eller ett fåtal ägare, som Ikea till exempel, eller så ägs det av en private equity-fond som i sin tur fått pengar ifrån ett flertal större investerare. En sådan fond tar in kapital och köper sedan upp ett antal onoterade bolag.

– Avsikten är att genom aktivt ägandeskap få bolaget att växa genom att frigöra outnyttjad potential och sedan sälja ett antal år senare till ett högre pris. Försäljningen sker då antingen på den privata marknaden eller genom en börsnotering.

Men är inte riskerna större med private equity än med noterade aktier?

– Anledningen till att man vill investera i private equity brukar vara att det ger en möjlighet till högre avkastning över tid än börsen, genom ett aktivt ägarskap. Samtidigt minskas de kortsiktiga marknadsrörelser som börsen ofta bidrar med.

– Det är framför allt likviditetsrisken (att tillgången kanske inte kan omsättas snabbt) som skiljer sig ifrån börsen, annars är risken mellan noterade aktier och private equity relativt lika.

– En annan risk som är värd att belysa är att belåningen i private equity-ägda bolag oftast är högre än i  börsnoterade vilket kan bidra till ökad risk, framför allt om räntorna stiger. Det råder även något större osäkerhet kring den löpande marknadsvärderingen inom private equity eftersom det rätta värdet bestäms först vid försäljningstillfället.

– En typ av investering inom private equity är venture capital, som innebär investeringar i ett tidigt skede i bolagens liv. Riskkapital kommer oftast ifrån privata aktörer, family offices, framgångsrika entreprenörer och affärsänglar samt venture capital-fonder. Venture capital innebär oftast något högre risk än för övrig private equity eftersom investeringen sker i en tidigare fas i bolagets utveckling.

Hur stora belopp krävs det att man går in med?

– Vanligtvis handlar det oftast om minst 50 miljoner kronor vilket oftast bara stora institutioner eller större family offices kan gå in med, men vi håller på att ta fram nya lösningar som gör det möjligt även för andra att investera. 

Kan den här typen av investeringar vara något även för egna företagare och privatpersoner?

– Det är mycket möjligt, kontakta din rådgivare i Nordea Private Banking om du vill veta mer om vilka alternativ som finns och om de skulle passa i din portfölj. Just nu har vi några intressanta nyheter på gång.

Text: Ann Sofie Hammarin  Foto: Emil Fagander

Publicerat 24.09.2021