Livet efter pandemin

Sanningen är lite mer komplex, noterar tidskriften The Economist som gått igenom politiska och ekonomiska effekter av tidigare pandemier. Efter en pest, en svår influensa eller ett lungvirus – liksom efter krig – följer nästan alltid ekonomisk återhämtning. Men många överlevande har också en ihållande känsla av osäkerhet och det är inte ovanligt med politisk turbulens. Lägg därtill att människor och bolag som gått igenom kriser är öppna för att slopa gamla strukturer och prova nytt, vilket kan bana väg för innovationer. 

Det sistnämnda finns det flera exempel på: Efter 1300-talets digerdöd blev Europas upptäcktsresande sugna på att utforska världen. Man var helt enkelt inte särskilt rädd för nya platser eftersom döden var så närvarande på hemmaplan. Efter spanska sjukan 1918–1920 ökade riskaptiten bland entreprenörer och rekordmånga nya företag startades i USA. Och utbrotten av bland annat ebola och sars har resulterat i att suget efter automatisering och robotisering ökat, visar forskning från Internationella valutafonden (IMF). Robotar blir inte sjuka och sprider inte smitta om de hanteras rätt. 

Hur är det då med ekonomin? Ett är säkert och det är att människor sparar under kriser, då möjligheterna att lägga pengar på roligheter minskar. Under 1870-talets utbrott av smittkoppor i Storbritannien fördubblades hushållens sparande där, under första världskriget fördubblade japanerna sina sparkapital och när spanska sjukan härjade sparade amerikanerna mer än något år tidigare.

"Under 1870-talets utbrott av smittkoppor i Storbritannien fördubblades hushållens sparande där, under första världskriget fördubblade japanerna sina sparkapital och när spanska sjukan härjade sparade amerikanerna mer än något år tidigare."

När konsumtionen väl kommer igång, när det värsta är över, är människor till en början vanligen lite försiktiga. De spenderar, men unnar sig inget överflöd. Det är ofta dock tillräckligt för att, i kombination med stimulansåtgärder, få fart på ekonomierna. I år spås USA:s BNP-tillväxt öka med mer än 6 procent, vilket är rejält över den genomsnittliga tillväxten på dryga 2 procent 2016–2019. Prognosen ser liknande ut i alla G7-länderna, vilket är ovanligt. Faktum är att en så synkroniserad BNP-tillväxt inte förekommit sedan 1950-talet, då världen började återfå sin framtidstro efter andra världskriget, noterar The Economist. 

Det finns dock en fara med att de rika, vaccinerade delarna av världen återhämtar sig från covid-19 samtidigt som Indien, Brasilien och flera afrikanska länder fortfarande tampas med lungviruset. Pandemier tenderar att blottlägga orättvisor både regionalt och globalt och det kan leda till politisk oro och sammandrabbningar. Det skedde efter kolerautbrottet i Frankrike på 1830-talet, något olycksbarnen i musikalen Les Misérables sjunger om, och det har skett i Västafrika där våldsamheterna mot civila ökade med 40 procent i samband med ebolautbrotten 2013–2016. Sars- och zikavirusen har också resulterat i ökade spänningar lokalt, enligt IMF. 
Tur då att coronaviruspandemin gjort oss européer mer avogt inställda till ojämlikhet, något forskare vid London School of Economics kommit fram till. Mycket tyder också på att beslutsfattare nu prioriterar att få tillbaka människor i arbete och höja deras löner. Det skulle kunna bana väg för en mer harmonisk återhämtning från covid-19 än efter tidigare pandemier.

Publicerat 27.05.2021