Därför går tiden långsammare under pandemin
Ett tusen ett, ett tusen två, ett tusen tre… Varför sniglar sig tiden fram i ett väntrum och rusar på en trevlig middag? Svaret heter La durée!
Och varför känns en månad i pandemitider som tre? Vi går till den franskengelske filosofen, författaren och Nobelpristagaren Henri Bergson (1859–1941) för att få svar.
• I boken Tiden och den fria viljan: en undersökning av de omedelbara medvetenhetsfakta (Wahlström & Widstrand, 1912) hävdar Bergson att tiden har två sidor, en objektiv som i klockor och tidtabeller och en mer subjektiv som han kallar la durée.
Henri Bergson
• La durée betyder duration eller varaktighet; tid som känns, levs och upplevs. Och två timmar har helt olika durée. Eller samma timme upplevd av två olika människor kan upplevas helt olika. Enligt Bergson kan två sekunder faktiskt aldrig ha exakt samma durée.
• När pandemin just brutit ut upplevde många ett nyhetens behag, man investerade i nya löparskor och gjorde om hemma. Det var dessutom vår. Under höstens och vinterns andra virusvåg upplevs tiden gå mer långsamt eftersom vi tröttnat på ovissheten och bristen på planer: när blir nästa resa, nästa stora fest?
• För Bergson är den subjektiva tidens ”hastighet” kopplad till vår handlingsfrihet. Just därför, nu när vi rent objektivt sett begränsas, har vintern aldrig känts längre.
Publicerat 02.03.2021
