Ekonomi

Investera i framtiden

Att ha en plan för sitt sparkapital är en god idé. Men det oändliga antalet investeringsmöjligheter ställer lätt till det, tycker Michael Livijn i sin nya krönika.

Sparande är ju enligt skolboken uppskjuten konsumtion; du avstår något i dag för att i stället köpa vad det än må vara någon gång i framtiden. Men för att avstå vill du såklart ha en kompensation, en riskpremie, alltså vad vi på vardagssvenska kallar avkastning. Sparande är också lika med investeringar (åtminstone i nationalräkenskaperna) och det är också så de flesta av oss ser på vårt sparkapital. Kapitalmarknaden agerar ”mellanhand” och slussar, eller allokerar, kapital till olika aktörer som sedan försöker skapa nämnda avkastning. Och det är här som det blir intressant. För hur ska man förhålla sig till de närmast oändliga möjligheterna när det kommer till investeringar?

Antalet nya idéer som söker kapital för att skapa framtida avkastning kan säkert mätas i miljontal, och sedan har vi även alla redan existerande alternativ. Vissa har hängt med ett tag (guld någon?) andra är relativt nya på investeringshimlen, exempelvis en hoper tech-bolag. Som sagt, en hel del att förhålla sig till.

Michael Livijn är Chief Investment Manager i Private Banking Family Office & Special Clients. Han var tidigare chefsstrateg och är nu inne på sitt fjärde decennium i Nordea (anställdes år 1999).

Ovanstående är dock ett lite teoretiskt, eller rent av naivt, sätt att närma sig begreppet investeringar. För sedan har vi ju verkligheten, och den har en tendens att träffa oss lite annorlunda än en aldrig så välformulerad teori. Ofta rakt i ansiktet, come to think about it. Vilket för oss in på brus. Och faktiskt också förmågan att se skogen för alla träd.

”Dagens tre aktieraketer”, ”Warren Buffet köper guld”, ”Bolaget som siktar på att erövra världen” är (mer eller mindre) fiktiva exempel på det brus som dagligen träffar oss på våra numera rätt så breda finansinformationsmotorvägar. Antalet åsikter om vad som bör köpas, eller säljas, är fler än sandkornen på en strand. Och här står jag med min portfölj och ska försöka fatta rätt beslut.

För en sak har nästan allt brus gemensamt: det har ingen aning om hur just min portfölj ser ut! Vad har jag för risknivå, placeringshorisont eller syfte med mitt sparande? Samtidigt är det lätt att haka på det senaste heta caset, vem vill inte ha nästa Apple i portföljen? Eller… Wirecard?

Som med mycket annat i livet är det ofta en god idé att ha en plan även för sitt sparande. Denna plan är ett utmärkt sätt att bringa lite ordning bland alla träd så du kan fokusera på skogen. Och det är egentligen inga konstigheter. Din risktålighet, placeringshorisont och syfte bygger din långsiktiga portfölj, eller din strategiska allokering. Är planen på plats är det åtminstone lite lättare att bedöma om det där trädet passar just i din skog. För bruset, det kommer inte att avta!

PS. Mitt eget brus genererade under skrivandet av denna krönika ett litet framtida köptips: Daniel Kahneman, författaren av ”Tänka, snabbt och långsamt” och ekonomipristagare 2002, släpper nytt i maj 2021. Kalla det försynen, boken har titeln ”Noise – A flaw in human judgment”…

Publicerat 30.09.2020