"Intresset för hållbara investeringar ökar"
Allt fler kunder i Nordea vill ha råd kring hållbara investeringar. Och faktum är att hållbarhet kan bidra både till bättre avkastning i fonderna liksom till långsiktighet hos kunderna. Något man inte minst har sett under vårens börsoro. Det här är bara början på utvecklingen, tror Eva Palmborg, ny chef för hållbara investeringar på Nordea Investment Center.
Du har jobbat länge med hållbara investeringar inom Nordea, berätta lite om hur utvecklingen har sett ut?
– Under flera år jobbade jag med institutionella investerare. Det är alltså kommuner och regioner, fackförbund, stiftelser pensionsförvaltare och den typen av aktörer som har ett tydligt uppdrag från medlemmar eller skattebetalare. Den sektorn har verkligen drivit utvecklingen. Ansvarar man för sjukvården i ett län är det naturligt att man inte investerar sitt kapital i verksamheter som riskerar att försämra hälsan för människor, för att ta ett tydligt exempel.
Vad har hänt de senaste åren?
– Konsumenterna, näringslivet, investerare och regeringar har fått upp ögonen för att några av de största globala utmaningarna vi står inför relaterar till hållbarhetsfrågor. Parisavtalet 2015 har haft stor betydelse, liksom FN:s 17 hållbarhetsmål.
Hur är intresset hos private bankingkunder och andra privatkunder?
– Intresset växer eftersom folk blir mer och mer medvetna. För konsumenter har det varit enklare att koppla hållbarhetsfrågan till sin egen konsumtion. Vi har sett ett uppsving för ekologisk mat och mer hållbara transporter, till exempel. Det har varit svårare att koppla det till sitt sparande. Att köra elbil samtidigt som man placerar pensionen i oljebolag går ju inte riktigt ihop.
”Banken och rådgivarna har en viktig roll när det gäller att förklara hur hållbarhet och investeringar hör ihop. På min nya enhet ska vi stötta rådgivarna i detta. Vi ska se till att de kan distribuera hållbara produkter med hög kvalitet till sina kunder och att de kan informera om dem på rätt sätt.”
Vilka är utmaningarna för kunderna när det gäller hållbara investeringar?
– Banken och rådgivarna har en viktig roll när det gäller att förklara hur hållbarhet och investeringar hör ihop. På min nya enhet ska vi stötta rådgivarna i detta. Vi ska se till att de kan distribuera hållbara produkter med hög kvalitet till sina kunder och att de kan informera om dem på rätt sätt.
Hur jobbar banken i stort med att erbjuda hållbara alternativ?
– Det är många inom Nordea som jobbar med hållbara investeringar. Allt från de som påverkar bolagen i en mer hållbar riktning genom aktivt ägarskap, till de som skapar och förvaltar hållbara investeringslösningar – till de som slutligen ger kunderna rådgivning och information så att de kan fatta sina beslut. Nordea har varit bra på att jobba med detta.
På vilket sätt?
– Sedan början av 2019 ställer vi en obligatorisk fråga till våra kunder om de vill att rådgivaren ska ta hållbarhet i beaktande vid rådgivningen. Den frågan har nu ställts runt 600 000 gånger och allt fler kunder vill att vi gör det. Bland Private Bankings kunder är det mer än hälften som säger ja. Mycket talar för att det blir lag på att ställa denna fråga och då ligger vi redan bra till, med fungerande system och erfarna rådgivare.
Vilka är argumenten för att investera i hållbara fonder?
– Ur kundernas perspektiv kan det handla om värderingar. De vill helt enkelt inte placera pengar i bolag som inte sköter hållbarheten på ett bra sätt. Men det finns också investeringsmässiga argument. Bolag som ligger i en bra position vad gäller hållbarhet kan komma att klara sig bättre framöver. Det är många överens om.
– Inom investments har vi nyligen gått igenom akademiska studier som jämfört avkastningen på investeringar med olika strategier. De som endast tillämpar exkludering, där man väljer bort bolag av moraliska eller etiska skäl, saknar starka bevis för att de ger meravkastning till sina investerare. Däremot har strategier som väger in ESG-faktorer visat ett gott resultat. (ESG står för environmental, social och governance, det vill säga miljöfaktorer, sociala faktorer och affärsetiska faktorer.) Något vi också sett är att utflödena varit mindre från hållbara fonder under coronakrisen jämfört med andra fonder.
Hur tolkar du att det har varit mindre utflöden ur fonderna?
– Jag tror att det beror på två saker. Dels har fonderna klarat sig bättre än övriga när till exempel oljebranschen har gått ner och dels kan det vara så att investeringsbeslut som är värderingsbaserade ger kunderna ett mer långsiktigt tänkande, vilket får dem att stanna kvar.
Kan hållbara investeringar förändra världen?
– När vi lyfter ämnet 600 000 gånger blir våra kunder mer medvetna, det är det klart att det gör skillnad. Att påverka bolagen till att ta ett större ansvar är också viktigt, deras inverkan på miljön är väldigt mycket större. Att källsortera är bra, men det får större effekt när bolagen sköter sin avfallshantering. Om kunderna visar att de vill lägga sina investeringar i fonder med innehav i dessa bolag får det en stor påverkan.
3 FRÅGOR
Eva Palmborg om…
… vad Nordea kan erbjuda när det kommer till hållbara placeringar?
– Vårt erbjudande med extra fokus på hållbarhet kallas Hållbart val. Här har vi valt ut ett antal fonder, där vi säkerställer att hållbarhet integreras i förvaltningen på ett systematiskt sätt. Det är viktigt att man som investerare inte endast tittar på den senaste investeringen som fonden gjort utan hur förvaltaren aktivt arbetar med dessa frågor – allt från påverkansdialoger till investeringsbeslut. I Hållbart val har vi gjort en noggrann utvärdering och det finns också strikta krav på vilka fonder som blir inkluderade.
… hur coronakrisen kommer påverka hållbarhetsarbetet i ett större perspektiv:
– Det återstår att se, men det beror såklart mycket på hur de långsiktiga stödpaketen utformas för att få igång den ekonomiska återhämtningen i världen, och hur dessa i sin tur stöttar klimatomställningen. Ekonomisk tillväxt och globala utsläpp har hittills gått hand i hand och endast under ekonomiska kriser har vi sett att utsläppen minskar. Går det att tackla de två kriserna samtidigt – ekonomisk återhämtning och minska utsläppen? De stödpaket som diskuteras efter coronapandemin är rekordstora och betydligt större än jämfört med finanskrisen 2008. Skillnaden mot finanskrisen är bland annat att vi nu har ett globalt klimatavtal samt kostnaden för förnybar energi står sig mycket bättre i konkurrensen mot kol, gas och kärnkraft. Förutsättningarna för att utforma paket så att de stöder klimatmålen och en hållbar återhämtning borde vara goda, och i så fall kommer det ha betydande påverkan på hållbarhetsarbetet. Hur coronakrisen påverkar människors beteende relaterat till resande och konsumtion blir också väldigt intressant att följa.
– Vid sidan av miljöfrågorna så är det viktigt att inte tappa bort de sociala aspekterna när det kommer till hållbarhetsarbete. Risken finns att coronakrisen ökar klyftorna mellan hög- och låginkomsttagare (som forskning visar har skett efter tidigare pandemier), och att det framför allt är människor som arbetar bland annat inom servicebranschen som drabbas hårdast.
– Även om de sociala aspekterna länge har varit en central del i en hållbarhetsanalys av ett företag, så tror jag att de kommer få ännu mer uppmärksamhet framöver. Hur bolag agerat under coronakrisen visar exempelvis hur man prioriterat anställdas anställningsvillkor, finansiella säkerhet och tillgång till hälsovård.
… hennes förebilder inom hållbarhetsarbete!
– Hållbarhetsarbete bedrivs på så många olika fronter, från forskare och politiker till företag, så det är svårt att välja en enskild förebild. Det finns så många som drivit dessa frågor under en lång tid. Men om jag ska nämna något så tycker jag att det arbete som forskarna bakom IPCC:s rapport gör om klimatförändringar är beundransvärt, precis som jag uppskattar enskilda profiler som Greta Thunberg och Al Gore för deras förmåga att skaka om oss.
Text: Per Cornell Foto: Peter Cederling
Publicerat 03.08.2020