Nya regler för arv och testamente – så påverkas du

Den lagstiftning vi tillämpar inom arvsrätten idag är föråldrad och upplevs i en del hänseenden som lite förlegad och omodern. Ärvdabalken är från år 1959 och flera bestämmelser är äldre än så. Den senaste reformen antogs för mer än 30 år sedan. Mycket har skett när det kommer till familjebildning och familjekonstellationer men framför allt inom den teknologiska utvecklingen, där digitala signaturer och e-legitimationer blivit något självklart.

År 2024 gav regeringen en särskild expertgrupp i uppgift att se över vissa delar av Ärvdabalken. Det handlade främst om att se över reglerna om arv och testamente samt anpassa dessa till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen – och till hur människor bildar familj i dag. Genom detta vill man åstadkomma en mer modern, tydlig och trygg arvs-och testamentsrätt.

I slutet av augusti presenterades utredningen och jag tänker i den här artikeln belysa de kanske mest intressanta frågeställningarna:  

• Utökas skyddet för efterlevande sambo om man har gemensamma barn?
• Efterarv vid försäkringsersättningar, vad ska gälla?
• Registrering och förvar av testamente, var och hur?  
• Digitala testamenten och elektroniska signaturer, hur ska det fungera?
• Nödtestamente – möjligt att upprätta på flera sätt?
• Ska den legala arvsordningen utvidgas till att omfatta kusiner?

Trygga efterlevande sambo när man har gemensamma barn

Sambos ärver inte varandra enligt svensk lag. Däremot har en efterlevande sambo rätt att enligt sambolagen begära bodelning av det som utgör samboegendom.

Att leva i ett samboförhållande är idag vanligt i Sverige och det händer att vi möter kunder som frågar om det är möjligt att göra det enligt de familjerättsliga reglerna ”som om man vore gift”. Med dagens lagstiftning går det inte.

För att efterlevande sambo ska ärva hälften måste man skriva ett testamente. Gör man inte det ärver barnen direkt enligt ärvdabalken, för så är den legala arvsordningen idag. Och det är precis det här man i utredningen har velat se över och till viss del modernisera, så att det blir lite mer tidsenligt och ändamålsenligt.

Utredningen föreslår att sambos med gemensamma barn ska kunna testamentera hela kvarlåtenskapen till varandra. Precis som för makar ska man kunna styra hela kvarlåtenskapen till efterlevande med fri förfoganderätt. Vidare föreslås att gemensamma barn ska kunna avstå arv till förmån för efterlevande sambo (barnets förälder), vilket inte är möjligt med den lagstiftning vi har idag.

Efterarv – fri förfoganderätt när det kommer till försäkringsersättning

En annan viktig del när det kommer till arv är det som inte ingår i kvarlåtenskapen, men som ändå kan vara betydelsefullt i sammanhanget. Det kan till exempel handla om en kapitalförsäkring eller ett individuellt pensionssparande, där man har satt in efterlevande sambo (eller make) som förmånstagare.

Låt säga att Ada och Bertil är sambor och båda har särkullbarn. Ada tecknar en betydande försäkring för att trygga sin sambo genom att denne blir förmånstagare i händelse av dödsfall. Ada avlider först.

Vad händer den dagen Bertil går bort – är det hans arvingar som ska ärva allt eller kan det finns ett efterarv till förmån för Adas arvingar? Vad ville Ada, var det att pengarna skulle stanna hos Bertil och i slutänden hans barn, eller kan man kan förmoda att det skulle handla om ett så kallat efterarv för Adas barn?

Det föreslås nu i utredningen att arvingar i första och andra arvsklasserna ska ha en efterarvsrätt till försäkringsersättning och individuellt pensionssparande som den efterlevande sambon eller maken fått som förmånstagare, om inte särskilda omständigheter talar för annat.

Frivilligt testamentsregister i offentlig regi

En praktisk fråga vi familjerättsjurister får i stort sett vid varje kundmöte som avser testamente är: Var förvarar jag testamentet? Här får vi hänvisa till egna säkerhetsskåp eller kassaskåp samt privata aktörer som erbjuder en förvaringstjänst, då de flesta banker tyvärr inte har bankfacksförvaring som tjänst längre.

I utredningen föreslås att det ska införas ett frivilligt testamentsregister som ska hanteras av Skatteverket. Registret ska innehålla en bestyrkt kopia av originalet och denna ska förvaras digitalt. I samband med ansökan om registrering ska man kunna lämna uppgift om var testamentet i original förvaras, samt vem eller vilka som efter dödsfallet ska underrättas om att det finns ett testamente.

E-testamenten ny möjlighet

Idag är elektroniska signaturer snarare regel än undantag i många sammanhang, men de tillåts inte när det kommer till undertecknande av testamente. Där är det underskrift med penna som krävs, i två samtidigt närvarande vittnens närvaro.

Utredningen bedömer att formkraven kan upprätthållas och skyddsintressen tillgodoses även om man upprättar sitt testamente helt digitalt. Man föreslår därför att det ska införas en möjlighet att upprätta ett testamente digitalt i den nya tjänsten för registrering av testamenten hos Skatteverket.

Ett e-testamente föreslås kunna undertecknas av både testator och vittnen med en avancerad elektronisk underskrift. En förutsättning för dess giltighet ska också vara att det registreras i testamentsregistret.

Nödtestamenten på nya sätt

Den sista viljan ska komma till uttryck i ett testamente och idag, till skillnad mot för 50 år sedan, kan viljan uttryckas på betydligt fler sätt. Nödtestamenten fyller en viktig funktion genom att i särskilda situationer ge arvlåtaren en möjlighet att ge uttryck för sin yttersta vilja, trots att de formkrav som normalt gäller för upprättande av ett testamente inte är uppfyllda. Ett nödtestamente kan idag vara muntligt i två vittnens närvaro, eller ett egenhändigt skrivet och undertecknat testamente som dock inte bevittnats.

Utredningen föreslår att man ska kunna upprätta nödtestamenten även på andra sätt. Man nämner bland annat att många handlingar idag kan hanteras digitalt, exempelvis genom SMS eller ljudinspelning på mobiltelefon, och att man även kan signera avtal elektroniskt.

Vad händer nu?

Utredningen föreslår att de nya reglerna ska börja gälla från och med 1 januari 2027. Innan dess ska utredningen beredas och därefter ska ett lagförslag i form av en proposition läggas fram av regeringen inför riksdagen, som sedan fattar det slutgiltiga beslutet om huruvida en ny lag ska införas. Betänkandet har nu sänts ut på remiss till olika intressenter som ges möjlighet att lämna sina synpunkter.

Det återstår att se vad det hela mynnar ut i men sammanfattningsvis kan man nog säga att vi med de här förslagen faktiskt får en – i vart fall något mer – tidsenlig, modern och även tryggare arvs- och testamentsrätt med en bättre förutsägbarhet.

Några avslutande kommentarer

Det jag som jurist kanske hade kunnat önska är att det skulle ha gjorts en större reformering och omarbetning av hela Ärvdabalken, eller i vart fall en något mer övergripande översyn. Även annan lagstiftning på det familjerättsliga området är viktig – både Äktenskapsbalken och Sambolagen utgör viktiga beståndsdelar i den ekonomiska familjerätten. Exempelvis kan nämnas upprättandet av äktenskapsförord, där en motsvarande föråldrad lagstiftning och praxis existerar. Här finns ett stort behov av modernisering av vad man som blivande makar eller befintliga makar ska kunna avtala om.

Och hur blev det nu med kusiner, ska de ingå i den legala arvsordningen? Nej, där anser faktiskt utredningen att man inte ska gå vidare med det förslaget. Orsaken är att en sådan arvsrätt skulle försvåra det praktiska arbetet med boutredningar samt leda till fördröjning och ökade kostnader för såväl enskilda som det allmänna. Vill man att ens kusin ska ärva en får man helt enkelt upprätta ett testamente, precis som tidigare. Med de föreslagna reglerna med e-testamente kan det vara enkelt åtgärdat.

Utredningen öppnar alltså upp för nya möjligheter men ställer samtidigt krav på aktivitet hos den enskilde, för att uppnå det man själv önskar.

Text: Veronica Porko Foto:  Peter Westrup Illustration: Maja Norrby

Publicerad 29.09.2025