Factfulness

Tullar är inget nytt under solen

Plötsligt pratade alla om tariffer. Enligt president Donald Trump är det ”det vackraste ordet i det engelska språket”. Den åsikten verkar inte delas av världens övriga länder. Men fenomenet att ta ut avgifter när varor passerar en gräns är knappast nytt.

Fraktcontainrar prydda med globala flaggor, barrikaderade av amerikanska tulltejp
Sällan har så många pratat så mycket om så höga tullar som nu. Men själva företeelsen är knappast ny. Bild: Shutterstock

Själva ordet ”tariff” kommer förmodligen från – och håll i dig nu Mr. President – det arabiska ordet ”arafa” som betyder ”att veta”. Från den ordstammen kan man bilda substantivet taʿrīf, vilket ungefär betyder ”identifiering, beskrivning, notifikation”. Ordet har sedan importerats av perser, turkar och italienare. Någon gång under århundradena ändrade ordet betydelse och kom att betyda ”avgift” eller ”tull”. 

Vissa hävdar i och för sig att ordet helt enkelt kommer från den sydspanska staden Tarifa, som var en viktig hamn under medeltiden. Där beslutade de styrande morerna (som var araber) att en avgift skulle tas ut på alla varor som kom in.

De äldsta uppgifterna om en avgift för varor som anländer till ett land kommer från det antika Aten. Då – omkring 400 före Kristus – infördes en tvåprocentig tariff på allt spannmål som ankom till hamnstaden Piraeus. Den formella anledningen var att den atenska regeringen ville ha en ersättning för att de såg till att transporterna från hamnen till staden Aten gick säkert till.

Resten är, som det brukar heta, historia. Tariffer, tullar och avgifter har kommit och gått.

Fram till sent 1700-tal fanns det en mängd tullar på importerade varor. Därefter blev frihandel det nya idealet. Bild: wikipedia

Tariffer i Sverige

1100-tal

Tullar börjar tas ut i Sverige, till en början enbart på utländska köpmän.

1200-tal

Handel med varor utanför städerna förbjuds. Syftet var att bönder och fiskare skulle sälja sina varor i staden, där de var tvungna att betala tull. Under 1200-talet beslutade man även att befria vissa länder från tullar. Det var början på Hansan, en handelsunion som underlättade handeln runt Östersjön i flera hundra år.

1500-tal

1533 avskaffas Hansan och tullar återinförs. Merkantilismens tidevarv börjar.

1600-tal

1605 infördes tullar även på varor som förts in över landgränserna. Tidigare hade de bara gällt sjötransporter. Under perioden 1605–1771 blev tullreglerna fler och mer detaljerade för varje år. 1771 peakade merkantilismen i Sverige. Då kom bestämmelser om importförbud för 871 specifika varor.

Kuriosa: 1783 blev Sverige det första neutrala land att erkänna USA. Det gjordes genom ett frihandelsavtal. Från 1783 och framåt avreglerades tullreglerna bit för bit. Frihandel blev det nya idealet.

Den så kallade Smoot–Hawley Tariff Act blev inte alls någon framgång för USA när den infördes. Bild: Wikis-CC BY-SA

Tariffer i USA

1700-tal

• USA:s första finansminister Alexander Hamilton förespråkade tullar för att skydda nya industrier och främja industrialisering.

1900-tal

• Fram till inkomstskattens införande 1913 stod tullar för majoriteten av statens inkomster.

• 1930 hade USA bland de högsta tullsatserna i världen, ofta i storleken 20–30 procent.

• Strax innan 1930-talet, för att motverka den begynnande depressionen, infördes den så kallade Smoot–Hawley Tariff Act. Den införde tullar på upp till 60 procent för att skydda inhemsk produktion. Resultatet blev det rakt motsatta: amerikansk industri tvärbromsade.

• Efter andra världskriget började USA stödja global frihandel.

Publicerat 28.04.2025