3 Nordea­experter om läget just nu

Annika Winsth, chefekonom Nordea

Vad kommer handelstullarna på längre sikt innebära för ekonomin?

Tullar är inte bra för någon part, dels blir det svårare att göra affärer med USA, dels blir varor dyrare. I första hand är det landet som inför tullarna som får ta notan, men till viss del slår det tillbaka även på motparterna. Varor produceras ofta i flera länder, då insatsvaror från annat håll är vanligt i många produkter.

De kraftigt höjda tullar USA nu ämnar implementera spelar i en egen division och kan få dramatiska konsekvenser om de genomförs fullt ut. Inte minst bidrar ryckigheten till en osäkerhet som gör det svårt att göra investeringar eller för den delen göra affärer. Ett fullskaligt handelskrig vore mycket illa för ett exportberoende land som Sverige. Vi bör inte svara med nya tullar utan snarare arbeta för att EU ska ta bort tullar genom nya handelsavtal med andra regioner och länder.

Är USA är på väg mot en lågkonjunktur och drar de i så fall med sig andra länder?

Det tycks som att Trump är beredd att kasta in USA i recession. Förtroendet dämpas nu påtagligt bland såväl företag som hushåll. Riskaversionen är stor på finansmarknaderna där börser, räntor med längre löptider samt dollarn faller kraftigt. Många sparare, även länder och stora fonder, har mycket kapital i USA, vilket nu minskar i värde både via börsen och via dollarn. En del av det flödet går nu till Europa som har stora investeringsbehov, vilket i bästa fall kan stimulera konjunkturen här.

Det är klokt att vara ödmjuk i dessa osäkra tider och svårt att göra prognoser. Hur eventuella förhandlingar mellan länderna går lär bli avgörande för hur djupt fallet blir. Det är svårt att fånga en fallande kniv och det går inte helt att utesluta att det kan gå riktigt illa. Men utifrån den information vi har i dag är prognosen att den gradvisa återhämtning vi en längre tid har sett framför oss fortgår. Gradvis betyder att det som nu kan komma bakslag från och till. Skulle det visa sig att USA går in i en djupare ekonomisk kris blir konsekvenserna betydligt större för de flesta länder.  

Har vi underskattat kraften i den europeiska ekonomin?

Europa står inför flera och svåra utmaningar, inte minst behöver stora resurser gå till att rusta upp försvaret i de flesta länderna. Det samtidigt som tillväxten har varit i stort obefintlig i Tyskland sedan pandemin. Tyskland behöver vidta åtgärder för att bli mer produktiva och EU har i Draghi-rapporten föreslagit gemensamma investeringar i konkurrenskraft för hela 800 miljarder euro.

Svensk ekonomi är i betydligt bättre skick, även om vi för tillfället är i en lågkonjunktur. Över tid har svensk ekonomi utvecklats väl i linje med den amerikanska ekonomin, men till en betydligt lägre skuld.

Med tanke på världsläget, vad tror du om inflationen och ränteläget framöver i Sverige?

Trots att inflationen förväntas ligga långt över målet stora delar av innevarande år öppnade inte Riksbanken dörren för att höja styrräntan. Det är svårt att tolka på något annat sätt än att Riksbanken nu har en betydligt mer flexibel syn på penningpolitiken än vad den tidigare haft. Det är mycket välkommet då det minskar risken för tvära kast för skuldsatta hushåll och företag.

Riksbankens syn är att inflationen faller tillbaka nästa år, samtidigt som vi nu befinner oss i en svag konjunktur. Det är en syn vi delar och det är därmed klokt att inte flagga för en räntehöjning.

Räntor med längre löptider har stigit i Sverige och i Europa. De kan stiga än mer då stora investeringsbehov lyfter efterfrågan på kapital och därmed räntor. En kraftigt försvagad världskonjunktur skulle å andra sidan dämpa behovet av kapital och därmed efterfrågan på räntor med längre löptider.

Hur illa det blir avgörs av hur förhandlingarna mellan länder går och hur varaktiga högre tullar blir.

Johan Larsson, chefsstrateg Nordea Investments

Tullbeskedet har tagits emot negativt av marknaden. Vad ser du i korten framöver?

Som väntat levererade president Trump sitt tullbesked och det blev värre än väntat. Beskedet har följts av en mycket skarp nedgång i aktiemarknaden, där börsen redan före beskedet varit under press. Vart vi tar vägen härnäst kommer handla om tullarna, om en överenskommelse kan nås, eller om vi står inför ett utdraget handelskrig mellan USA och omvärlden.

Man brukar säga att börsen inte gillar osäkerhet och osäkerheten är just nu mycket stor. Marknaden justerar nu priset, bokstaven ”P” i P/E-talet, men den stora frågan är så klart vad som händer med ”E”, vinsterna. Osäkerheten riskerar leda till att företagen skjuter på investeringar och att man till exempel avstår från att anställa. Ned på konsumentnivå leder osäkerheten till att många väljer att spara i stället för att konsumera, och osäkerheten kommer göra avtryck i såväl tillväxtprognoser som vinstestimat. Det kommer bli mörkerkörning ett tag, och med det menar jag att det kommer ta ett tag innan vi vet hur företag och konsumenter reagerar på det som nu händer. Med koppling till den utvecklingen får man nog ställa in sig på att det kommer fortsätta svänga även framöver.

Efter en lång och utdragen börsuppgång där allokeringen till aktier ökat till historiskt höga nivåer har det skett en dramatisk förändring under inledningen på 2025. Den kraftiga nedgången i aktiemarknaden bär tydliga tecken av tvångsförsäljningar och likvidation, och även om det är svårt att pricka en botten är detta en indikation om var vi befinner oss i börscykeln.

Hur kommer tullarna påverka de europeiska börserna och vad händer med den svenska kronan?

Tullar brukar vara dåligt för alla och handeln mellan USA och Europa är omfattande. Sverige som exempel är ett litet exportberoende land och utvecklingen riskerar givetvis att få ett negativt börsmässigt genomslag. Samtidigt, många av de stora indextunga bolagen på Stockholmsbörsen är mer globala än lokala, och många av dem har redan en närvaro och produktion i USA. Man ska komma ihåg att Trump är ute efter en uppgörelse, en ”deal”, och om han bara får sin deal finns det förutsättningar för ett lite bättre sentiment framöver, men hittills har utvecklingen inte gått i rätt riktning.

Vi har haft en kronförsvagning under en lång tid, vilket inneburit en medvind för svenska investerare, som investerat i utländska tillgångar noterande i annan valuta än den svenska kronan. Men samtidigt som börsen tappat mark har vi nu fått en mycket snabb kronförstärkning. Många tillgångar har snabbt bytt riktning. Den snabba kronförstärkningen har vägt på avkastningen och kommer ovanpå börsnedgången. Dubbelt negativt med andra ord. Mycket av den förväntade kronförstärkningen har levererats på mycket kort tid.

Ska man som sparare sitta still i båten eller bör man sälja av sina amerikanska aktier och fonder?

Osäkerhet leder ofta till volatila börser och vi rekommenderar att man håller sig till sin långsiktiga strategi och att man är väldiversifierad. Även om osäkerheten är hög går marknaden som vanligt före och kan byta riktning snabbt om vindarna vänder. Det som skiljer de amerikanska börserna från till exempel de europeiska är den stora exponeringen mot tillväxt- och teknikbolag.

Vi rekommenderar inte att man säljer av sin exponering mot USA, det kommer drastiskt förändra både risk- som avkastningsprofil. Den amerikanska ekonomin har varit mer dynamisk än den europeiska motsvarigheten vilket resulterat i en högre tillväxt. De amerikanska bolagens lönsamhet har också varit högre, och det tillsammans har det lett till en högre avkastning.

Martin Björsell, aktiemarknadsanalytiker

Hur ska vi tolka den senaste utvecklingen?

När resultatet om tullar från Trump-administrationen presenterades på ”Liberation Day” förra veckan var den initiala utkomsten värre än vad investerarkollektivet befarat, med ytterligare negativa börsreaktioner som följd med oro för direkta och indirekta effekter från tullarna. När osäkerheten ökar är marknadens ryggmärgsreflex att man flyr till säkrare hamnar och så blev reaktionen även den här gången.

Det är många osäkerhetsmoment som kvarstår, exempelvis om hur andra parter kommer att agera och om det leder till förhandlingar parterna emellan. Det gör att det slutgiltiga utfallet fortsatt är dolt i dunkel och lämnar gott om utrymme för spekulationer. Kinas annonserade mottullar gav en hint om att ett utbrett handelskrig inte kan uteslutas och föranledde vidare nedgångar.

En inte helt orimlig tanke är ändå att förhandlingar succesivt kommer att äga rum och att de slutgiltiga tullnivåerna kan komma att bli lägre än vad Trump visade upp på sin tavla. Det tar dock inte bort risken för en recession, något som marknaden bävar för.

Finns det några specifika branscher som är mer utsatta för Trumps handelstullar?  

Tullarnas utformning, med bastullar för alla länder på 10 procent och därtill lands- och varuspecifika tullar på olika nivåer, gör att många sektorer påverkas. Utifrån ett globalt perspektiv har tech, halvledare, fordon och verkstad störst andel av den försäljning som direkt är exponerad mot de amerikanska tullarna. Läkemedel skulle potentiellt också drabbas men utgjorde ett undantag från Trumps tullar initialt. Här är dock osäkerheten stor och sektorn förbereder sig ändå för höjda tullar.

För svenska bolag kommer effekten troligen bli störst för exporterande bolag med stor andel av försäljningen i USA, utan lokal produktion. Därtill kommer de som har produktion i USA och är beroende av import av insatsvaror och/eller komponenter från andra länder. Här är variationerna stora mellan bolagen. Effekterna påverkas också av hur går för konkurrenterna och hur de lyckas föra tullkostnaderna vidare till kund.

Amerikanska bolag är generellt 30-40 procent högre värderade än europeiska. Tror du på en mer likartad värdering framöver?

Amerikanska bolag har en lång historik av högre värderingar än sina europeiska jämförelsebolag. Detta kan bland annat motiveras av såväl bättre tillväxtförutsättningar, som högre lönsamhet, men också att här finns flera stora globala bolag med en extremt stark marknadsposition. Under de senaste åren har detta fenomen förstärkts.

I år har dock den extrema värderingsskillnaden minskat i snabb takt, även om den är högre än det historiska genomsnittet. I ett scenario där de relativa tillväxtförutsättningarna normaliseras ser jag en möjlighet till att Europas värderingsrabatt blir mindre. Men för att nå dit krävs att både långsiktiga lönsamhetsnivåer och tillväxtutsikter för europiska bolag harmoniserar med sina amerikanska gelikar. Det är svårare att se inom en överskådlig framtid.

I USA har de snabbväxande tech-bolagen som vuxit till en betydande del av index fått ett rejält avtryck på såväl utveckling som värdering av den amerikanska börsen. Europeiska börsen präglas mer av sektorer som karaktäriseras av lägre tillväxt och lägre värderingar.

Om samarbetet med USA gnisslar, vart kommer svenska bolag vända sig i stället?

Vår absolut viktigaste handelspartner är Europa och sett till enskilda länder är Tyskland, Norge och USA våra tre största exportmarknader. Samtidigt kan ska nya konstellationer och samarbeten inte uteslutas. Ett exempel på det är de handelsförhandlingar som nyligen hölls mellan handelsministrarna från Kina, Japan och Sydkorea, vilket var första gången på fem år.

Tullar är överlag inget som gynnar global handel. Med det som utgångspunkt finns fortsatt goda skäl att tro att ett kommande steg kan vara fler sofistikerade diskussioner mellan handelspartner kring framtida handelshinder.

Publicerat 07.04.2025