Ekonomi

Väg, vind och vatten – även i portföljen

På senare år har intresset för placeringar i infrastruktur ökat. Men hur kommer det sig, vad tillför det en portfölj och hur gör man för att investera? Nordeas Therese Liljeblad, specialist på alternativa investeringar, belyser frågorna.

Therese Liljeblad
Nordeas expert på alternativa investeringar, Therese Liljeblad, delar med sig av sin expertis när det gäller att investera i infrastruktur.

Att investera i infrastruktur är ingen ny företeelse. Infrastrukturinvesteringar förekom redan för mer än hundra år sedan när förmögna familjer och andra gick in med pengar i olika utvecklingsprojekt under den industriella revolutionen.

Som tillgångsslag utvecklades infrastruktur fullt ut först på 1990-talet, då allt fler tjänster och bolag inom sektorer som energi och kommunikation gick från att vara ägda av staten till att ägas privat.

Men att investera i privatägd infrastruktur var tidigare enbart möjligt för investerare med stort kapital och långsiktig placeringshorisont. Det krävs ju ofta stora summor för att investera i exempelvis vindkraftverk, som ju även har en lång livslängd.

På senare år har marknaden sakteligen börjat öppna upp för fler att placera i denna typ att tillgångar och nya onoterade investeringsmöjligheter har dykt upp, bland annat i fonder. Att investera i infrastruktur kräver dock fortfarande att du har en lång investeringshorisont, särskilt då likviditeten kan vara mycket begränsad.

nattbild en stad från ovan
Att investera i infrastruktur är inget nytt, men utvecklades under 1990-talet, då många tjänster och bolag gick från att vara ägda av staten till privat ägande.

Vad är infrastruktur?

Infrastruktur är nödvändiga samhällstjänster som behövs för att ett samhälle ska fungera. Det kan vara exempelvis energiförsörjning, teletorn, hamnar och vårdinrättningar. Det är alltså ett brett spektrum – med den gemensamma nämnaren att det handlar om fysiska tillgångar som är viktiga för ett fungerande samhälle. Infrastruktur karakteriseras därmed av stabil efterfrågan där en stor del av intäkterna regleras av avtal.

De olika tillgångarna drivs ofta av megatrender. Ett exempel är utfasningen av fossila bränslen där infrastrukturen spelar en mycket viktig roll för att kunna nå ambitiösa samhällsmål som nettonollutsläpp. En annan megatrend är digitaliseringen där datatrafiken ökar kraftigt, vilket kräver fler investeringar i datalagring, databehandling och dataöverföring för att hantera en ständigt ökande dataanvändning. Övriga megatrender kan vara urbanisering liksom en växande och åldrande befolkning.

Therese Liljeblad
Infrastrukturinvesteringar har ofta låg risk och stabila kassaflöden, konstaterar Therese Liljeblad.

Infrastruktur i portföljen

När det kommer till vårt område, investeringar, kan infrastruktur vara tacksamt att ha i sin portfölj. Placeringarna har oftast en låg samvariation med övriga tillgångsslag, särskilt vid längre tidshorisonter.

Tillgångsslaget karakteriseras av att det har stabila och förutsägbara kassaflöden. Då dessa tillgångar många gånger har en monopolistisk ställning med tjänster som är nödvändiga för ett samhälle, så är efterfrågan stabil även under svagare ekonomiska tider.

Även kassaflödena är förutsägbara då de är reglerade av långa kontrakt, vilket kan tillföra portföljen ett inflationsskydd. Förutom det naturliga inflationsskyddet som kommer från att investera i fysiska tillgångar, har infrastrukturinvesteringar ofta också ett avtalsmässigt inflationsskydd på intäkter.

Många kopplar även infrastruktur till hållbarhet, då flera av dessa är tillgångar är viktiga i hela omställningsarbetet från fossil energi till förnybar.

Med dessa tillgångar kommer även egenskaper som man bör ta hänsyn till innan man investerar. Då de är onoterade är de ofta illikvida – det vill säga svåra att snabbt sälja eller köpa. De kräver som nämnts också långa investeringsperioder och är kapitalintensiva.

Dessutom kan olika infrastrukturtillgångar ha olika risk. Det är en stor skillnad mellan att investera i ett nystartat infrastrukturprojekt och att gå in i en redan välfungerande vindkraftspark som producerar energi.

vindkraftspark i norrland
Vindkraft är en typ av infrastrukturinvestering som blivit vanligare den senaste tiden.

Hur investerar man i infrastruktur?

Ser vi till privat infrastruktur så är en möjlighet att man gör en direktinvestering i ett projekt. Men då krävs som tidigare nämnts väldigt höga investeringsbelopp med lång placeringshorisont och man kan även behöva specialistkunskaper. Med detta följer att det även kan vara svårare att uppnå en väldiversifierad portfölj.

Ett smidigare alternativ är att investera i fonder, som i sin tur investerar i onoterade infrastrukturtillgångar. På så sätt kan man dra nytta av förvaltarnas kunskaper och dessutom få möjlighet att bygga en mer diversifierad andel av infrastruktur i sin portfölj.

Nordea kan erbjuda ett par olika alternativ för fondinvesteringar, så diskutera frågan med din rådgivare i Private Banking om du är intresserad av infrastruktur.  


Text: Therese Liljeblad Foto: Sara Ekberg och Emilia Benediktsson

Publicerat 24.02.2025