Efter­dyningarna av USA-valet

Det blev en så kallad ”Red Sweep” när republikanerna tog hem presidentvalet – samt en majoritet i både senaten och representanthuset. Med det valresultatet har Donald Trump och republikanerna fått bästa möjliga förutsättningar att bedriva sin politik.

Från ett marknadsperspektiv är de mest relevanta delarna av den politik vi kan förvänta oss nu kopplad till skatter och tullar. Trump har kommunicerat att man inte nöjer sig med att förlänga den existerande skattesatsen för företag, det vill säga skattereformen som introduceras under Trumps tidigare mandatperiod. Republikanerna har som ambition att sänka skattesatsen ytterligare.

Vad gäller tullar har Trump utryckt en vilja att öka tullarna till 10 procent på import av varor och för Kinas del så mycket som 60 procent.

Donald Trump har i sin kampanj också betonat möjligheter till avreglering inom olika områden. De mest tydliga exemplen finns inom energisektorn och finansbranschen. Avregleringar skulle få positiva finansiella konsekvenser för vissa företag genom bland annat ökad produktion och lägre kostnader. Samtidigt uppstår tydliga negativa följder för klimatet om exempelvis oljeutvinningen ökar.

Vad blir konsekvenserna för marknaden?

Skulle Trumps skattepolitik infrias kommer vi sannolikt se ytterligare uppgångar i den amerikanska aktiemarknaden. Lägre skatter bidrar direkt till ökad lönsamhet och kraftigare vinsttillväxt – den viktigaste faktorn bakom aktiemarknadens avkastning.

I den mer negativa vågskålen hittar vi tullarnas påverkan på räntemarknaden. Högre tullar skulle lyfta inflationen i USA, vilket lämnar mindre utrymme för amerikanska centralbanken att fortsätta sänka styrräntan. Detta skulle alltså sannolikt leda till relativt sett högre styrränta och korta marknadsräntor.

I kombination med skattesänkningarna kan vi med andra ord förvänta oss en stimulerande finanspolitik och en mer återhållsam penningpolitik.

En annan konsekvens av de förväntade skattesänkningarna är en försämring av budgetbalansen där budgetunderskottet förväntas utökas. Ett alltför stort underskott skulle leda till en fortsatt växande statsskuld – och om marknaden börjar ifrågasätta hållbarheten i amerikansk finanspolitik kommer även de längre räntorna att stiga. Men budgetbalansen blir ett ännu större problem om Trump inte höjer tullarna, eftersom det skulle resultera i ännu en utebliven inkomst för staten.

Hur påverkas omvärlden av Trumps politik?

Om de diskuterade tullarna införs riskerar det påverka den globala tillväxten negativt, men frågan är vad som kommer bli verklighet och vad som bara är utspel inför kommande förhandlingar.

Skulle tullarna införas ökar risken för ett kommande handelskrig. En sådan utveckling spås leda till högre priser, ökade kostnader för företagen och hushållen, och överlag högre inflation. Stigande priser skulle tynga efterfrågan och osäkerheten kring kostnadsbilden försämrar företagarnas förtroende, vilket hämmar riskaptit och investeringar. Faktorerna skulle i synnerhet påverka utvecklingen i såväl Europa som Kina, på grund av regionernas relativt stora exportvolymer till den amerikanska marknaden.

Men även om tullar skulle slå mot relevanta europeiska och kinesiska företag är det värt att poängtera att regionernas utsikter som helhet inte kommer bära eller brista baserat på vad utfallet av tullarna blir.

Svenska företag är inte immuna mot utökade tullar. USA är en av Sveriges främsta handelspartners och blickar vi mot svenska börsen noterar vi snabbt en rad exportorienterade börsbolag. Bland Sveriges största exportvaror hittar vi till exempel vägfordon och maskiner. Det är dock viktigt att gräva i detaljerna för i vissa fall väljer svenska företag att etablera tillverkningen direkt hos slutmarknaden, vilket i flera fall är USA, och då gäller oftast inte samma handelsvillkor.

Beträffande Riksbankens penningpolitik kommer framtida beslut att påverkas av hur den amerikanska motsvarigheten Federal Reserve agerar. Både Riksbanken och Europeiska Centralbanken har som mål att stabilisera inflationen och en viktig del av detta arbete innebär att hålla valutarörelserna i skick. Eftersom valutarörelserna i stor grad påverkas av räntemarknaden kan inte Riksbanken och ECB arbeta oberoende av Fed. Tvingas Fed hålla tillbaka räntesänkningarna under 2025 kommer vi sannolikt se färre sänkningar än väntat även i Europa och Sverige.

Kring tullar och eventuella konsekvenser ska man samtidigt vara försiktig med att dra förhastade slutsatser. I slutändan kommer kongressen spela en viktig roll, för det är inte alla republikaner som delar den positiva synen på höjda tullar.

Investerare har inte heller glömt Trumps lovord inför den förra mandatperioden, där verkligheten kom att skilja sig från förväntningarna. Med det sagt verkar förberedelserna och kommunikationen vara mer bestämda denna gång, inte minst kopplat till Trumps stabsnomineringar där ett gemensamt tema är stödet för just Trumps handelspolitik.

Görs några förändringar i Nordeas marknadssyn?

Trumps tillväxtorienterade politik gör att vi väljer att lyfta fram sektorer som gynnas i en miljö karaktäriserad av stigande vinster, ökad optimism och lägre räntor. I den taktiska allokeringen väljer vi därför att övervikta sektorerna Finans och Verkstad. För mer information om allokeringen hänvisar vi till Marknadssynen för december, som du kan läsa på nordea.com.

Foto: Peter Cederling

Publicerat 29.11.2024