Efter succén: Lars Nittve startar ytterligare en konstfond
Fonden Arte Collectum har investerat i konst sedan 2022. Utvecklingen har varit så positiv att man nu öppnar för investeringar i en ny fond.
– Delar av konstmarknaden har fortsatt att gå upp oavsett vad som hänt på andra marknader, säger Lars Nittve, ordförande för fondens investeringskommitté.
För drygt två år sedan såg en ny slags fond dagens ljus i Sverige: Arte Collectum. Syftet med fonden var att investera i etablerad konst med stor ekonomisk potential. Ordförande för investeringskommittén som skulle köpa in verken blev Lars Nittve, Sveriges kanske mest erfarna museichef, och som bland annat varit chef för Louisiana i Danmark, Tate Modern i London och Moderna Museet i Stockholm.
Investeringsstrategin var att köpa konstverk från etablerade konstnärer i prisklassen runt en halv miljon dollar per verk. Konstnärerna skulle helst vara kvinnor eller komma från etniska minoriteter. Anledningen är lika enkel som beklämmande: konstnärer med den bakgrunden är ofta undervärderade och därmed mer benägna att öka i pris.
Så hur har det gått? Lars Nittve ler glatt i sin övernattningslägenhet i centrala Stockholm. För jodå, det har gått bra – trots lågkonjunktur, en orolig omvärld, höga räntor och inflation.
– Det är häpnadsväckande små förändringar. Fram till första kvartalet i år har konstmarknaden fortsatt att gå upp, oavsett vad som hänt på andra marknader. Men senaste halvåret har det skett en ganska stor nedgång.
Men, förtydligar han, den nedgången betyder inte nödvändigtvis att priserna på konst har sjunkit – i alla fall inte i det prissegment där Arte Collectum verkar.
– Snarare är det omsättningen som gått ned. På auktionshusen har den minskat med ungefär 30 procent. Det är helt enkelt färre verk som kommer ut på marknaden, men de sjunker inte nödvändigtvis i pris. Troligen beror det bland annat på rådande krig och att fastighetsmarknaden i Kina upplever en kris just nu.
Öppnar upp för nya investerare
Enligt auktionshuset Sotheby’s Mei Moses-index, som följer konstpriserna över tid, har konst i genomsnitt ökat med 8,5 procent per år sedan 1950. Spelar ingen roll om det är Kubakris, oljekris, Vietnamkrig, om Berlinmuren faller eller om världen drabbas av en pandemi: konstpriserna blir högre. Anledningen är att de som köper konst – och därmed håller priserna uppe – inte påverkas av konjunkturläget i lika hög grad. Räntor och inflation hindrar dem inte från att omsätta sitt konstintresse i pengar.
– Om man till det lägger till att vi mest investerar i konstnärer som hittills varit undervärderade, kan vi sikta ännu högre.
Nu lanserar Arte Collectum sin andra fond: Arte Collectum II. Investeringsstrategin är densamma och i allt väsentligt liknar den Arte Collectum I. Den största skillnaden är att den inte längre enbart är öppen för svenska investerare.
– Den har samma fokus och exakt samma inriktning. Den första fonden var både en premiär i konstvärlden och en generalrepetition. En fond är en rätt komplicerad apparat med olika finanstekniska delar och vi ville se att allting fungerade bra, vilket det gjort. Nu räknar vi med att den andra fonden blir betydligt större.
Mer information
Vill du veta mer om Arte Collectum och vad en investering i konst kan innebära för din portfölj? Kontakta din rådgivare i Nordea Private Banking.
Notera att innehållet i denna artikel är menat som marknadsföringsmaterial och generell information. Innehållet ska inte tolkas som investeringsrådgivning eller investeringsrekommendation. Investeringar innebär risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i en investeringsprodukt kan innebära att investeraren förlorar hela beloppet.
Text: Kalle Dixelius Foto: Peter Cederling
Publicerat 02.10.2024