Vad ska jag tänka på om jag vill göra gott?
En donation till välgörande ändamål kan få stor betydelse för en mottagare. Samtidigt finns det en del för givaren att tänka på, så gåvan inte får oväntade juridiska eller skattemässiga konsekvenser. Private Bankings familjerättsjurist Caroline Törnquist och affärsjurist Rickard Krantz ger goda råd.
Stora delar av den medicinska forskningen i Sverige finansieras av privata medel och behovet på olika samhällsområden är stort. Enligt Entreprenörskapsforum kan filantropi bidra till mångfald och innovativa lösningar på komplexa samhällsproblem och kompletterar därmed offentligt administrerade system och lösningar. På så sätt kan filantropi betraktas som ett ”samhälleligt riskkapital”.
Ordet filantropi förknippas många gånger med att kunna ge mycket stora belopp, men det behöver det verkligen inte handla om. Det kan också handla om att bidra med tid, kunskap och nätverk. I Nordea Private Banking har vi sedan ett flertal år inkluderat filantropi i vårt erbjudande, och intresset ökar ständigt. I år har vi till exempel upplevt att många vill hjälpa till, både socialt och monetärt, sedan kriget i Ukraina startade.
Så hur blir jag en god filantrop eller givare? I denna artikel kommer vi att belysa hur man kan bidra med sitt kapital, utifrån ett familjerättsligt och affärsjuridiskt perspektiv.
För även om man vill väl kan det ibland bli fel – något som kanske visar sig ganska snabbt när kvarskatten kommer, eller först många år senare när det är dags för arvskifte.
Till att börja med, vad är en gåva?
För att en summa pengar ska anses vara en gåva ska det inte krävas en motprestation. Kriterierna i lagen är att gåvan ska vara överlämnad (traderad som det heter på juristspråk), det ska finnas en gåvoavsikt och det ska innebära en förmögenhetsöverföring.
Kan jag som privatperson ge bort hur mycket jag vill, när jag vill?
I Sverige har vi sedan cirka 15 år tillbaka ingen gåvoskatt. Men det finns fortfarande både civilrättsliga och skattemässiga regler man ska vara medveten, särskilt när det gäller ekonomiska gåvor inom familjen.
Har du egna bröstarvingar bör du veta att om du ger – eller testamenterar – bort mer än hälften av din egendom kan det finnas risk att dina barns rätt till laglott kränks. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten och är den del av arvet som din bröstarvinge har rätt till. Har du redan skänkt bort dessa pengar finns det risk för tråkiga efterräkningar och tvister när arvet efter dig ska skiftas.
Får jag skattereduktion när jag ger pengar till välgörenhet?
Genom året har du som privatperson kunnat få en skattereduktion vid gåvor till välgörande ändamål, något som både ändrats, tagits bort och nu igen återinförts. Sedan årsskiftet 2021–2022 är maxbeloppet att ge 12 000 kronor för att få högsta skattereduktion. Skänker du den summan får du en skattereduktion på 3 000 kronor.
Förutsättningarna är att du måste ge minst 200 kronor per gång och mottagare, och summan måste uppgå till minst 2 000 kronor per år för att någon skattereduktion ska beviljas. Gåvan ska ges till organisationer som arbetar med social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Du kan ge till flera organisationer så det behöver inte vara en och samma.
Hur kan jag ge gåvor som företagare?
Är du företagare bör du vara uppmärksam, det finns nämligen stora begränsningar när det gäller företagets möjligheter att ge gåvor. Ger ett företag en gåva till ett välgörande ändamål är det generellt sett inte en kostnad för företagets verksamhet, och företaget saknar då rätt att göra avdrag för utgiften.
Vidare finns det stor risk att gåvan kan komma att beskattas som inkomst hos företagsledaren, normalt under inkomst av tjänst. En konsekvens av det är att företaget då också måste betala arbetsgivaravgifter.
Ett alternativ kan vara att använda personalen julgåva, som är en möjlighet för en arbetsgivare att ge en skattefri gåva till personalen. Ursprungstanken är förstås att arbetsgivaren ska kunna ge en mindre julklapp till sina anställda utan beskattning, men beloppet kan alltså även användas för att ge en julgåva till en välgörenhetsorganisation å personalens vägnar. Det finns dock en hel del ramar i skattelagstiftningen att hålla sig till. Exempelvis får gåvans värde maximalt uppgå till 500 kronor per år och anställd, inklusive moms, och den ska dessutom ges hela personalen, eller åtminstone en stor del av personalen.
Kan jag ge bort utdelningen på mina aktier?
Den som äger aktier i ett bolag kan välja att ge bort rätten till utdelning från bolaget man äger aktier i till en välgörenhetsorganisation. Görs detta på rätt sätt beskattas inte aktieägaren för detta, eftersom rätten till utdelning har getts bort innan utdelningen varit tillgänglig för ägaren (normalt vid bolagsstämmans beslut om utdelning). Om rätten till utdelning har getts till en skattebefriad allmännyttig gåvomottagare kommer inte heller mottagaren beskattas för utdelningen.
Gåva av utdelningsrätt kan i princip göras för vilka aktier som helst, även kvalificerade aktier i fåmansföretag, där en utdelning annars kan beskattas med upp till ca 55 procent hos ägaren. Detta kan alltså vara ett bra sätt för såväl företagare som privatpersoner som vill gynna en välgörenhetsorganisation. Var dock noga med att stämma av att gåvomottagaren verkligen är skattebefriad för kapitalinkomster och att de kan ta emot utdelningen. Det finns även en hel del andra detaljer som måste vara uppfyllda, så för den som är intresserad av detta rekommenderar vi att man noga sätter sig in i reglerna. Många välgörenhetsorganisationer har information på sina hemsidor som förklarar hur man går tillväga om man vill skänka sin rätt till aktieutdelning skattefritt.
Jag vill donera en mycket stor summa, bör jag bilda en stiftelse?
För den som vill att hjälpen ska kunna verka med en lång tidshorisont kan det visserligen vara ett alternativ att bilda en stiftelse. Men man ska man komma ihåg att det i regel krävs ett mycket stort stiftelsekapital för att det ska vara någon idé.
Du bör också ha i åtanke att en stiftelse, när den väl är bildad, kräver en hel del administration, som redovisning, deklaration och styrelsemöten. Stiftelsen är också strikt bunden av de föreskrifter som stiftaren angivit vid bildandet. Detta är visserligen hela poängen med stiftelseformen, men kan likväl uppfattas som både stelbent och svårarbetat i praktiken.
Ett enklare alternativ kan vara att hitta en befintlig stiftelse eller organisation, med rätt ändamål som du vill stödja, att donera till. Då finns ju inte samma krav på att du måste ha ett stort kapital eller hantera stiftelsens administration.
Vill du veta mer?
Välkommen att lyssna på oss på Giving Tuesday, tisdagen den 29 november kl 10.00, när Nordea Private Banking direktsänder ett webbinarium om filantropi. Du kan även ställa frågor i direktsändningen. Här finns mer information och inbjudan.
Du kan också kontakta din rådgivare i Private Banking om du har frågor om gåvor och filantropi, så kan du få hjälp att boka tid med en jurist.
Text: Rickard Krantz och Caroline Törnquist
Publicerat 02.11.2022