3:12 – bra eller dåligt?
De särskilda skatteregler som gäller för aktiva delägare i fåmansföretag är ständigt föremål för diskussion. Men vad tycker företagarna och vad säger juristen själv? Private Bankings Rickard Krantz svarar på frågor om varför reglerna är så komplexa och vad vi kan förvänta oss.
I din roll som affärsjurist träffar du dagligen företagare som omfattas av 3:12-reglerna. Vad tycker företagarna egentligen om dem?
Det beror faktiskt i stor utsträckning på vem man pratar med, vilket inte är så konstigt. Reglerna innebär kortfattat att den som äger kvalificerade andelar i fåmansföretag kan beskattas i inkomstslaget tjänst för utdelning eller kapitalvinst på andelarna. Detta trots att det alltså är frågan om kapitalinkomster. Hur mycket som tjänstebeskattas beror framför allt på vilket så kallat gränsbelopp den enskilde aktieägaren har och hur stor inkomst det är frågan om. Det innebär att skattesatsen kan vara 20 procent eller 55 procent – och allt däremellan.
Rickard Krantz, affärsjurist på Private Banking, efterlyser förenklade och klarare 3:12-regler. Foto: Jörgen Hindås
Om vi frågar en företagare med många anställda i sitt bolag är sannolikheten stor att just den företagaren inte är alltför kritisk mot 3:12-reglerna. Det beror på att de löner som betalas ut i bolaget under vissa förutsättningar kan påverka ägarens gränsbelopp radikalt. En företagare som exempelvis är ensam ägare till ett aktiebolag och betalar ut 10 miljoner kronor i lönesumma under ett år kan få hälften, det vill säga 5 miljoner kronor, i gränsbelopp året efter. Den företagaren kommer alltså att kunna beskatta en mycket stor utdelning till 20 procent – relativt sett en mycket låg skattenivå på inkomster i Sverige.
En företagare som inte har löner i bolaget har en annan situation och kan tänkas se annorlunda på saken. När man inte har några anställda, och dessutom har ett lågt anskaffningsvärde på aktierna, beräknas gränsbeloppet normalt enligt schablonregeln. Det innebär att 2,75 inkomstbasbelopp beskattas med 20 procent. För år 2022 är det 187 550 kr. Utdelning och kapitalvinst som överstiger det beloppet beskattas i stället som inkomst av tjänst, vilket kan innebära bra mycket mer skatt än i förra exemplet.
Vad tycker du själv om reglerna då?
Jag avstår från att recensera skattenivåer et cetera, men utifrån ett rent legalt perspektiv har reglerna klara brister som jag ser det. För det första upplevs de som mycket komplicerade av de som omfattas av dem, det vill säga företagarna själva. Det gäller egentligen oavsett om du pratar med företagare som betalar lite eller mycket i skatt. Normalt krävs att man tar professionell hjälp för att kunna upprätta deklaration i enlighet med regelverket.
”Påfallande ofta är det faktiskt omöjligt att helt klart slå fast vad som gäller för en företagare i det enskilda fallet. Och det är ju stora skillnader i beskattning vi pratar om, beroende på om en situation ska bedömas på det ena eller andra sättet. Om skattesatsen är 25 procent eller 55 procent är tämligen kritiskt för den enskilde företagaren.”
För det andra är regelverket, även för en jurist, i många fall mycket svårbedömt. Påfallande ofta är det faktiskt omöjligt att helt klart slå fast vad som gäller för en företagare i det enskilda fallet. Och det är ju stora skillnader i beskattning vi pratar om, beroende på om en situation ska bedömas på det ena eller andra sättet. Om skattesatsen är 25 procent eller 55 procent är tämligen kritiskt för den enskilde företagaren. Sammanfattningsvis är regelverket både för komplicerat och oförutsägbart.
Varför har det blivit så här?
Grunden, som jag ser det, är att inkomst av kapital och inkomst av arbete beskattas helt olika. Det blir därför avgörande att dra en skarp gräns mellan vad som är kapitalinkomst och vad som är tjänsteinkomst. Den gränsen dras i det svenska skattesystemet mitt bland de svenska företagarna. Gränsdragningen kräver också att man beaktar och väger flera intressen. Systemet ska bland annat uppfattas som rättvist och effektivt i förhållande till andra skatteregler, samtidigt som det inte lamslår företagsklimatet i Sverige. Just bland Sveriges fåmansföretag skapas väldigt mycket tillväxt och arbetstillfällen. Därtill har det visat sig svårt att rent tekniskt utforma den här gränsdragningen, det kommer ständigt nya rättsfall och regeländringar. Sammantaget har 3:12-reglerna därför blivit något av ett lapptäcke.
Reglerna är alltså under ständig debatt och förändring. Hur tror du systemet förändras härnäst?
Detta är förstås en tiotusenkronorsfråga, men spekulera kan man ju alltid. Utvecklingen beror för det första på riksdagens sammansättning och regeringsförhandlingarna efter valet 2022. Det är ganska troligt att det kommer ett utspel om en förändring av reglerna redan i samband med valrörelsen.
Senast 3:12-reglerna var fråga för någon större förändring var i samband med ett förslag från Finansdepartementet 2017. Förslaget innebar framför allt skärpta regler för löneunderlag och höjd skattesats från 20 till 25 procent för inkomst inom gränsbelopp. Den skattehöjning som detta innebar godtogs inte av den dåvarande oppositionen varpå regeringen drog tillbaka förslaget.
Efter detta har olika partiföreträdare meddelat att man vill se en skärpt kapitalbeskattning medan andra har motsatt sig skattehöjningar för företagare.
I januariavtalet 2019 angavs att 3:12-reglerna skulle utredas med syfte att de skulle förenklas. Någon sådan utredning har ännu inte tillsatts vilket förstås är beklagligt. Enligt min uppfattning är det mycket angeläget att reglerna förenklas. Det borde inte heller vara politiskt laddat i sig.
Publicerat 06.01.2022
